Konflikt i Myanmar oroar katolska biskopar

De katolska biskoparna i Myanmar (tidigare Burma) har uttryckt oro för det humanitära läget i de norra delarna av landet och kritik mot militärens brutala metoder. Sedan i måndags är Myanmars biskopar i Vatikanen för att, inom ramarna för deras ad-limina besök, träffa påve Franciskus och medlemmar av kurian och samtala om det aktuella tillståndet i landet.

I ett samtal med Vatican News sade biskopen i det norra ärkestiftet Myitkyina, Francis Daw Tang, att läget är särskilt svårt för de människor, som flytt undan militären och nu befinner sig djupt inne i djungeln utan kontakt med omvärlden. I konflikten mellan regeringstrupperna i landet, där majoriteten av befolkningen är buddhister, och de många etniska minoriteterna i provinsen Kachin befinner sig otaliga människor på flykt medan resten lever under strikt militär övervakning.

”För flyktingarna i djungeln finns ingen mat, inga mediciner, ingen rörelsefrihet. Det finns berättelser om mord och bombningar. Ingen kan emellertid ge exakta besked, eftersom regionen ligger mycket avskilt”, sade biskopen.

Vid slutet av 2017 besökte påven Franciskus människorna i Myanmar och uppmanade till fredlig samlevnad mellan landets alla religioner. I centrum stod då den muslimska minoriteten Rohingya, som sedan länge blivit brutalt diskriminerad av staten.

Men också andra grupper såsom de kristna har problem med regeringen i landet. Katolikerna kräver emellertid inget särskilt stöd från Västvärlden. Biskop Francis Daw Tangbetonade, att det handlar om fred och rättfärdighet: ”Det är allt. Utan rättfärdighet kan det inte finnas någon fred. Det är detta människorna i Myanmar önskar.”

Läget har drastiskt försämrats

Enligt observatörer är läget i Myanmar i dag sämre än det var för tio år sedan. Med en författning dikterad av militären, skulle man då påbörja vägen mot demokrati. Under president Thein Sein [bilden t.h.] tycktes övergången möjlig men nu går utvecklingen på många ställen åt fel håll.

I en manipulerad folkomröstning 2008 sade 93 procent av burmeserna Ja till den författning, som militärjuntan dikterat. Omröstningen skulle vara en del av juntans Roadmap to Democracy men sedan har den processen stannat av. Efter tio år och två parlamentsval sitter juntan fortfarande säker i sadeln.

En passus, som kritikerna kallar ”Lex Aung San Suu Kyi”, förhindrar att ”damen” blir president. Generalerna har lagt beslag på ministerposterna för inrikes ärenden, försvar och gränsskydd – och därmed är dessa områden undandragna den valda regeringens kontroll. En ändring av författningen måste ha stöd av minst 75 procent av parlamentsledamöterna och eftersom militären är garanterad 25 procent av platserna, är det i praktiken omöjligt att ändra i författningen.

”Roadmap to Democracy” och efterföljande referendum togs inte på allvar i västvärlden. Desto större var förvåningen, när det i november 2010, för första gången på årtionden, faktiskt genomfördes en folkomröstning och i början av 2011 övertogs makten av en nästan civil regering under ledning av ex-generalen Thein Sein. Man tillkännagav att nu hade Myanmar övergått till att vara ett öppet och demokratiskt samhälle även om NLD (National League for Democracy) bojkottat valet i protest mot författningen.

Fem år senare deltog NLD med sin ordförande Aung San Suu Kyii valet och vann en jordskredsseger. Sedan dess går det emellertid bakåt för Myanmar. Många reformer har dragits tillbaka under Suu Kyi ledning. Regeringen har visat ringa intresse för de ärenden som är viktiga för folket. Fredsprocessen har stagnerat, vilket visar sig i striderna i delstaterna Kachin, Shan och nyligen även i Karen.

Genom utnämningen av en NLD minister att handha ärenden gällande etniska delstater har Suu Kyi förlorat det stöd hon tidigare hade hos dessa befolkningsgrupper. Hon har förbjudit NLD:s parlamentsledamöter att låta sig intervjuvas i medier. I landet sprider sig tvivlet om Suu Kyi verkligen vill ha ett federalt Myanmar. Visserligen måste hon leva med författningen, såsom den nu är, och kompromissa med den mäktiga militären. För många har emellertid hennes kompromissande gått för långt. ”Hon har spelutrymme, som hon inte använder”, sade en diplomat.

Genom den brutala fördrivningen av Rohingya förra året sitter militären åter säkert i sadeln. Politiska bedömare är eniga om att militären länge haft planen för insatserna mot den muslimska minoriteten liggande i skrivbordslådan. Den sjuklige Suu Kyi är nu 73 år men det syns inga tecken på en föryngring av NLD eller ansatser att lyfta fram en efterträdare till Suu Kyi, som själv bestämmer allt inom partiet.

Kathpress 2018-05-07