Kristet kulturarv hotat i Nagorno-Karabach

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Kyrkornas Världsråd oroar sig för de historiska kyrkorna och kristna kulturella minnesmärkena i den del av Nagorno-Karabach (Republiken Artsach) som efter vapenstillestånd har hamnat under azerbajdzjansk kontroll. Kyrkornas Världsråds tillförordnade generalsekreterare Ioan Sauca har vänt sig till Unescos generaldirektör Audrey Azoulay angående denna fråga. I en skrivelse från Kyrkornas Världsråd framhåller han att oron har fördjupats genom beskjutningen av Frälsarkatedralen i Şuşa och den vandalisering av katedralen som följde på de azerbajdzjanska truppernas inmarsch, och även ”genom otaliga berättelser om att även andra kristna kyrkor har vanhelgats”.

I de delar av Nagorno-Karabach som nu kontrolleras av Azerbajdzjan finns det omkring 4 000 historiska, religiösa och kulturella byggnader, som alla förkunnar ”ett starkt andligt och kulturellt budskap”, betonade Sauca. Att detta dyrbara arv förstördes skulle innebära ”en oersättlig förlust” för hela mänskligheten, menar den rumänsk-ortodoxe teologen. Ordagrant sade generalsekreteraren: ”Vi uppmanar Unesco att vidta alla behövliga åtgärder för att skydda dessa kristna platser.”

Tack och lov kommer en undersökningskommission att sändas till området för att upprätta en förteckning över de viktigaste kyrkliga och kulturella platserna. Sammanfattningsvis hoppas han att Unesco och andra internationella organisationer skall agera snabbt och beslutsamt.

Dock består intrycket att Azerbajdzjan redan har börjat ”skriva om” Nagorno-Karabachs kulturhistoria, och att inom ramen för denna plan armeniska kyrkor omvandlas till moskéer, fastslog Sauca. Tweets från den tjänstgörande azerbajdzjanska kulturministern Anar Karimov tyder på detta. Det var dessutom ett illavarslande tecken att flera av de berömda korsstenarna (khachkarer) förstördes på Culfas armeniska begravningsplats i den azerbajdzjanska enklaven Nachitjevan. I förstörelsen deltog aktivt azerbajdzjanska tjänstemän och även personer tillhöriga polis- och arméenheter.

Red. 2020-11-25

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Kyrkornas Världsråd oroar sig för de historiska kyrkorna och kristna kulturella minnesmärkena i den del av Nagorno-Karabach (Republiken Artsach) som efter vapenstillestånd har hamnat under azerbajdzjansk kontroll. Kyrkornas Världsråds tillförordnade generalsekreterare Ioan Sauca har vänt sig till Unescos generaldirektör Audrey Azoulay angående denna fråga. I en skrivelse från Kyrkornas Världsråd framhåller han att oron har fördjupats genom beskjutningen av Frälsarkatedralen i Şuşa och den vandalisering av katedralen som följde på de azerbajdzjanska truppernas inmarsch, och även ”genom otaliga berättelser om att även andra kristna kyrkor har vanhelgats”.

I de delar av Nagorno-Karabach som nu kontrolleras av Azerbajdzjan finns det omkring 4 000 historiska, religiösa och kulturella byggnader, som alla förkunnar ”ett starkt andligt och kulturellt budskap”, betonade Sauca. Att detta dyrbara arv förstördes skulle innebära ”en oersättlig förlust” för hela mänskligheten, menar den rumänsk-ortodoxe teologen. Ordagrant sade generalsekreteraren: ”Vi uppmanar Unesco att vidta alla behövliga åtgärder för att skydda dessa kristna platser.”

Tack och lov kommer en undersökningskommission att sändas till området för att upprätta en förteckning över de viktigaste kyrkliga och kulturella platserna. Sammanfattningsvis hoppas han att Unesco och andra internationella organisationer skall agera snabbt och beslutsamt.

Dock består intrycket att Azerbajdzjan redan har börjat ”skriva om” Nagorno-Karabachs kulturhistoria, och att inom ramen för denna plan armeniska kyrkor omvandlas till moskéer, fastslog Sauca. Tweets från den tjänstgörande azerbajdzjanska kulturministern Anar Karimov tyder på detta. Det var dessutom ett illavarslande tecken att flera av de berömda korsstenarna (khachkarer) förstördes på Culfas armeniska begravningsplats i den azerbajdzjanska enklaven Nachitjevan. I förstörelsen deltog aktivt azerbajdzjanska tjänstemän och även personer tillhöriga polis- och arméenheter.

Red. 2020-11-25

Detta är en nyhetstext.