Kristna i Syrien: en attack från Väst skulle förvärra situationen

Fastän president Barack Obama och premiärminister David Cameron båda vänt sig till sina respektive lagstiftande församlingar innan de väljer att tillgripa militärt våld i Syrien finns det en intressegrupp för vilken mycket mera står på spel och som skulle besvara en förfrågan med ett rungande ”nej!”: Syriens kristna.

De kristna är kanske inte just några beundrare av president Bashar al-Assad, men de föredrar hans regim framför den de kan se som ett alternativ – ökande islamisk fundamentalism och ett kaos liknade det som råder i Irak, där religiösa minoriteter som de själva blivit de första offren. ”Vi hörde en massa om demokrati och frihet från amerikanerna i Irak och ser nu resultatet – hur landet blivit förstört”, sade den kaldéiske katolske biskopen Antoine Audo av Aleppo nyligen i en intervju. ”De första som förlorade var de kristna i Irak. Vi måste inskärpa att det USA åstadkom i Irak vill vi inte se upprepas här”.

Denna uppfattning stöds av Vatikanen, som initierat en fullskalig diplomatisk aktion. Påven Franciskus har utlyst en faste- och böndag för freden lördagen den 7 september och Vatikanens diplomater har bett samtliga ambassadörer ackrediterade hos Heliga stolen att närvara vid en briefing om Syrien på torsdagen. Sista gången en liknande aktion drogs igång var i februari och mars 2003, då påven Johannes Paulus II och Vatikanens diplomater avgav en moralisk protest mot den USA-ledda interventionen i Irak.

Förstörelsen av den kristna minoriteten i Irak efter Saddam Husseins fall spökar i bakgrunden i såväl Vatikanen som Syrien självt. Av de uppskattningsvis 1,5 till 2 miljoner kristna som fanns i Irak före det första Gulfkriget 1991 återstår i dag endast mellan 250 000 och 400 000, enligt experter. Resten har drivits i landsflykt eller dödats.

Sent i augusti ansåg den melkitiske katolske patriarken av Antiokia, Gregorius III Laham [se foto], att en militär intervention i hans land av USA skulle utgöra ”en brottslig handling”. ”En sådan attack skulle bara resultera i flera offer utöver dem som redan skördats under två års inbördeskrig. Det skulle förstöra arabvärldens förtroende för västmakterna och inte vara mindre allvarligt än bruket av kemiska vapen”. Under tidigare år har Laham varit lika pro-arabisk som pro-Assad, men hans röst är inte ensam. Den 26 augusti sade han i Vatikanradion att en attack av västmakterna skulle utlösa en större konflikt: ”En väpnad intervention skulle kunna leda till världskrig”. I en separat intervju i april sade han att inom Syriens kristna minoritet, som utgör ungefär tio procent av Syriens 22,5 miljoner invånare, var samtliga för president Assad.

Denna inställning hos de kristnas ledare i Syrien har varit så konsekvent att jesutipatern Paolo Dall’Oglio, en missionär och anti-Assadaktivist, som försvann i juli, anklagat dem för att ”gå i regimens ledband”. ”Den syriska regimen har skickligt utnyttjat ett antal präster, män och kvinnor i sin propaganda mot Väst och framhållit sig själv som det enda försvaret för de kristna som förföljs av islamistiska terrorister”, skrev han i ett öppet brev till påven i april.

Men det är inte bara hierarkin som ställer sig skeptisk till ett regimskifte. Bahar Khoury, en 29-årig katolik av latinsk rit, som nyligen tjänstgjorde som volontär vid Världsungdomsdagen i Brasilien och hjälpte till med den arabiskspråkiga medieverksamheten, blev tillfrågad av NCR vad han skulle göra om Assad faller. Han svar var klart: ”Då skulle jag lämna Syrien. Om det händer skulle de radikala krafterna ta över och då skulle jag inte ha någon framtid.

En kristen kvinna, som ville vara anonym uttryckte sig så här: ”Regimen var usel, men vi var åtminstone skyddade. Så är det inte längre. Se bara vad som hänt med kyrkorna i Aleppo och Homs. Extremisterna hotar oss när vi vill fira viktiga högtider som jul eller påsk. De vill över huvud taget inte ha oss där:

Det är inte ägnat att förvåna att många kristna föredrar den djävul de känner…

John L. Allen Jr, för National Catholic Reporter, 2013-09-04