Kristna röster om Assad-regimen

Vatikanen hoppas fortfarande på att den syriska Assad-regimen skall vara bredd till dialog. Detta betonar Vatikanens företrädare i Arabförsamlingen, ärkebiskop Fitzgerald, i Vatikanradion på tisdagskvällen. Fitzgerald sade att beslutet att skicka Kofi Annan som särskilt sändebud har varit mycket viktigt. Det oppositionella ”Syriska nationalrådet” är beredd att förhandla med företrädare för regeringen. Enligt ärkebiskopen gäller det nu att ”komma fram till vem som kan förmedla de nödvändiga kontakterna”.

Under den innevarande veckan har fler än 200 personer dödats i det syriska inbördeskriget. Nyhetsbyråer rapporterar att enbart i tisdags dog åtminstone 25 människor i arméns angrepp på oppositionens viktigaste fäste. I måndags föll 135 offer för dödandet. Under de senaste 11 månaderna har, enligt FN, 7 500 personer dödats.

Enligt aktivisterna finns de flesta offren i Homs, som är rebellernas högborg. En koordinationskommitté på plats rapporterade, att endast 64 människor har levande lyckats fly ut ur en belägrad del av stadens centrala områden. Enligt en London baserad källa, ”Syrisk granskning av mänskliga rättigheter”, fördes 68 döda till ett sjukhus i staden. Man hade funnit dussintals döda kroppar i de kringliggande byarna.

Dessa uppgifter har inte kunnat bekräftas av oberoende källor. En resolution, som ”skarpt fördömer” dödandet av civila, diskuteras i FN men omröstningen om resolutionen är uppskjutet till på torsdag på grund av de många debattinläggen.

I diplomatkretsar råder inget tvivel om att en stor majoritet av de 47 medlemsländerna i FN:s råd för mänskliga rättigheter kommer att besluta om ett fördömande av Assad regimen. Bland motståndarna till ett fördömande hör återigen Ryssland.

Nuntien (påvens sändebud) i Syrien, ärkebiskop Mario Zenari, sade att de kristna i detta land som är så drabbat av inbördeskrig i år upplever fastan som en ”äkta passionstid”. ”Det som sker här under fastetiden, är verkligen gripande”, sade ärkebiskop Zenari.

I Homs saknas både mat och mediciner. ”De sårade kan inte få någon hjälp och det är svårt att begrava de döda”, sade Vatikanens företrädare i Damaskus. Oavsett hur konflikten i Syrien avlöper, måste den humanitära hjälpen till det syriska folket få högsta prioritet i det internationella arbetet.

En ledande företrädare för Moskvas Patriarkat, Metropoliten Hilarion, varnar för konsekvenserna av en militär intervention. I ett föredrag säger han att den FN resolution som antagits, trots Rysslands protester, öppnar för ett militärt ingripande på samma sätt som i Libyen och detta skulle kunna leda till ett årslångt inbördeskrig med tiotusentals oskyldiga offer. Och de kristna skulle vara de första offren i en sådan konflikt. En utländsk intervention skulle av alla muslimer betraktas som en kristen intervention. Liksom under korstågstiden blev det de kristna som fick betala notan, ofta med sina egna liv.

Enligt samma talesperson är en utländsk militär intervention i Syrien redan i full gång. ”Tusentals islamistiska extremister förklädda till oppositionella har startat ett inbördes krig.” Dessa krafter som står nära den wahabitiska rörelsen, har fått vapen och träning i utlandet och har redan dödat kristna, enligt Metropoliten.

Franciskanen pater Romualdo Fernandez, verksam i Damaskus, säger till den katolska nyhetsbyrån SIR, att situationen i Syrien är oklar och i ständig förändring. Han menar att man i nyhetsförmedlingen borde granska källorna mer noggrant. I några fall kan man konstatera att internationella media har medverkat till att sprida osanna uppgifter om krisen i Syrien. Här krävs en större försiktighet.

En företrädare för den tyska biskopskonferensen, ärkebiskop Ludwig Schick, sade i tisdags i Regensburg att sanktioner mot Syrien är av begränsat värde. De måste övervägas noga så att de träffar rätt. Det vore t.ex. förnuftigt att spärra utländska bankkonton för ledande företrädare för Baath partiet. En handelsbojkott däremot skulle slå mot de mest fattiga.

Schick uttalar sig också mot en militär intervention. En sådan vapeninsats utifrån måste vara den allra sista åtgärden man vidtar och i det nuvarande läget i Syrien skulle det inte vara till gagn. Det visar sig ju redan så att stormakterna inte kan enas. Särskilt den kristna minoriteten, som inte tillhör någon av sidorna, hotas att hamna mellan de stridande fronterna, det Muslimska Brödraskapet och Assad regimen.

Kathpress 2012-02-29