Kvinnor och män i Heliga Birgittas spår

av KJELL BLÜCKERT
Birgitta Birgersdotter är ständigt aktuell – inte bara därför att hon är en av Europas skyddspatroner och som sådan firas med hög festgrad i hela den katolska kyrkan världen över. Budskapet i hennes liv och uppenbarelser upphör inte att fascinera och inspirera både innanför och utanför kyrkans murar. Så här i brittmässotid kan vi uppmärksamma två nyutkomna böcker på svenska.

Kulturhistorikern Julia Sigurdson har gett ut boken Kvinnor i Heliga Birgittas fotspår: 1300–2000-talen på Artos förlag. Författaren konstaterar att litteraturen om Birgitta är omfattande och att den om hennes kvinnliga efterföljare är mer sparsam. I en diger bok vill Sigurdson råda bot på detta. Hon beskriver i kronologisk följd många av de kvinnor som levde och gestaltade Birgittas klostervision, framför allt i Vadstena kloster under medeltiden. På grund av källmaterialet kommer abbedissor och drottningar att ges det största utrymmet. Intressant är att se hur Birgittas släkt fortsätter att spela en stor roll i klostret och i det senmedeltida Sverige. Att vara släkt med den heliga var långt fram i tiden – även efter reformationen – en statusmarkör.

Efterföljarna ute i världen och i samtiden ges ett mindre utrymme. Bokens förtjänst ligger i beskrivningen av de svenska, medeltida, kvinnliga birgittinernas personhistoria. Vill man veta mera om birgittinsk spiritualitet och livsstil får man söka på annat håll.

Fredagen den 5 oktober disputerar Eva-Marie Letzter på avhandlingen Med öga för publiken. Moralisk fostran genom heliga Birgittas och de svenska predikanternas exempelberättelser, cirka 1340–1500 vid Stockholms universitet. Det är en gedigen publikation som förenar akademisk tyngd och akribi med ett öga även för den intresserade publiken utanför historikerskrået.

Vi har fått lära oss att Birgitta framträder som en sträng profet. Så är det förvisso, men Letzter visar genom sin noggranna genomgång att både Birgitta och predikanterna i hennes spår främst pekar ut vad som är gott och rätt i sina sedelärande exempelberättelser och inte fokuserar på det som är ont och fel. De ”visste att undervisa om det fördelaktiga, glädjande och nyttiga som stod människan till buds”, skriver hon.

Letzter ansluter sig till tidigare forskning, när hon finner att Birgitta lever på en europeisk scen. Men hon vill ännu mer genom sitt närstudium av Birgittas och hennes efterföljares texter framhäva att de stod mitt i en kontinentaleuropeisk kulturgemenskap, som man idisslade i en svensk kontext och som sedan faktiskt fördes tillbaka ut i Europa.

En annan spännande lärdom som man får sig till livs i denna mycket inspirerande bok är det som boktiteln framhäver, nämligen uppenbarelsernas och predikningarnas mottagaranpassning, som Letzter menar vara mycket sofistikerad. ”Med exemplifierade berättelser”, skriver hon, ”skulle den enskilde i publiken undervisas utifrån dennes egna förutsättningar och sätt att tänka, något som i sin tur skulle förmå denne att internalisera de normer som gavs honom/henne.” Och hon leder detta i bevis.

Vidare ser Eva-Marie Letzter de skriftliga och muntligt framförda berättelserna som ”spännande övningar i moraliskt tänkande”, där ”varje mottagare via berättelserna – och sin potentiella identifikation med protagonisterna i dem – gavs möjlighet att pröva olika moraliska handlingsalternativ och dessas konsekvenser för att, i sitt eget liv, sedan själva kunna välja den rätta vägen mot frälsningen”.

Birgitta är som sagt alltid aktuell. På söndag den 7 oktober firar vi ännu en gång denna gigant.

Kjell Blückert 2018-10-04

Mer om Sigurdsons bok via länken här

Mer om Letzters bok via länken här