Kyrkofonder och kors ett krux i polsk politik

Polens premiärminister, Donald Tusk, insisterar även i fortsättningen på att ett krucifix ska få finnas i parlamentets plenisal. Vid presentationen av regeringsprogrammet för sin andra mandatperiod förklarade han under fredagen i sejmen att han helt förkastar kraven på att korset avlägsnas. Tusk manade varje politiker att inte ”skända” symboler som är heliga för de flesta polacker. ”Korset ska inte utgöra någon grund för kommande politiska konfrontationer i sejmen eller utanför byggnaden.” Det ska inte användas mot politiska motståndare som ”tillhygge”.

Premiärministern reagerade därmed mot den nya antiklerikala Palikot-rörelsen, som hade begärt att kristna symboler skulle avlägsnas. Även oppositionspartiet Socialdemokraterna kräver att krucifixet bannlyses.

Tusk tillkännagav i sin regeringsförklaring också ett avskaffande av de s.k. kyrkofonderna, ur vilka staten betalar socialförsäkringsavgifterna för en stor del av ämbetsbärare från alla konfessioner. Han ska också vara beredd att ändra i konkordatet med Vatikanen, om det skulle behövas. I framtiden ska varje ämbetsbärare själv stå för betalningen till pensionsförsäkringen.

Den polska biskopskonferensen har själv föreslagit att fonderna avskaffas, men man kopplade det samtidigt till en önskan om att det ska bli möjligt att införa en frivillig kyrkoavgift i samband med inkomstdeklarationen. Detta förslag gick dock premiärministern inte in på.

För närvarande flyter det varje år in cirka 25 miljoner euro i kyrkofonderna. År 2011 utgjorde detta en andel av 0,03 procent av statsbudgeten. Med hjälp av kyrkofonderna betalas sjukförsäkrings- och pensionsavgifter för prästkandidater, missionärer som är verksamma utomlands och kontemplativa ordenssystrar som saknar inkomster. De flesta präster betalar däremot sina egna socialförsäkringsavgifter. Kyrkofonderna inrättades 1950 av de dåvarande kommunistiska makthavarna som en kompensation för förstatligandet av kyrklig egendom.

Kathpress 2011-11-19