Lettland: Påven varnade för populism

Franciskus gick in på den lettiska konflikten om migranter under sin predikan i Mariahelgedomen i Aglona.

Påven har i Baltikum varnat för populism och en ny främlingsfientlighet. Det tycks åter ”sprida ut misstroende mot de andra och kräva statistiska belägg för att det skulle gå bättre för oss, att vi skulle få högre välstånd och mer säkerhet, om vi var för oss själva”, sade han under en mässa i den lettiska Mariavallfärdsorten Aglona under måndagen.

Kristna måste tvärtom engagera sig för ett ”universellt syskonskap”. Solidaritet är ingen ”promenad”, sade påven. Nödlidande och utestängda måste ”kunna känna att vi uthålligt och pålitligt står på deras sida”. Han uppmanade till ”att låta sig beröras” av medmänniskornas lidande.

I Mariavallfärdsorten Aglona, inte långt ifrån den ryska gränsen, i en region med en stor rysk minoritet, uppmanade påven också till förlåtelse och till att avstå från aversion och misstänksamhet. På det politiska planet är historien av konflikter mellan folken fortfarande ”smärtsamt närvarande”, sade han.

Franciskus tog tydligt upp den inrikespolitiska konflikten om migranter och minoriteter i Lettland. Kristna är kallade att acceptera varandra utan diskriminering.  Den katolska kyrkan ska vittna om ”att vi är beredda att ge de fattiga rum, hjälpa dem och ta emot andra såsom de är när de kommer till oss”.

I Lettland bor det cirka 240 000 invånare – 11,2 procent av hela befolkningen – som är så kallade ”icke-medborgare” med ett eget ”icke-medborgarpass”. Till största delen handlar det om ryssar, vitryssar och ukrainare som invandrat under sovjettiden. För att bli medborgare krävs det att man avlägger ett prov i lettiska språket och landets historia, något som ställer höga krav framför allt på äldre icke-medborgare.

Lettland för som de övriga baltiska länderna en restriktiv språkpolitik. Bland annat kan anställda med ”otillräckliga kunskaper i landets språk” drabbas av sanktioner. Elever i minoritetsskolor lyckas sämre på grund av språkplikten. Enligt experter har de politiska åtgärderna visat sig vara mindre gynnsamma för integrationen i samhället.

Mottagandet av nya migranter under flyktingkrisen i EU möttes dock av motstånd, då detta påminde om invandringen av industriarbetare under sovjettiden.

Aglonas basilika är en helgdom som sedan 1800-talet har utövat sin dragningskraft i Baltikum, Vitryssland och långt in i Ryssland. En Mariabild som vördas som undergörande gör pilgrimskyrkan i barockstil till ett katolskt centrum i östra delen av det lutherskt präglade Lettland.

Biskop Mikolaj Poplawski lät år 1698 uppföra en träkyrka i närheten av en hälsobringande källa och under de följande åren ett dominikankloster. Dominikanerna tog då förmodligen med sig en Maria-ikon. Byggandet av dagens barockkyrka påbörjades 1768 och fullbordades 1780. Biskop Jan Benislawski invigde den år 1800. År 1986 var Aglona platsen för 800-årsfirandet av kristendomen i Lettland. I september 1993 besökte påven Johannes Paulus II helgedomen tillsammans med mer än 300 000 pilgrimer.

Måndagens mässa avslutade Franciskus endagsbesök i Lettland. Efteråt flög han tillbaka till Vilnius i Litauen. Under tisdagen avsluta han sin resa i Baltikum med ett endagsbesök i Estlands huvudstad Tallinn.

Kathpress 2018-09-24