Lukasjenko varnar kyrkorna

Den belarusiske presidenten Aleksandr Lukasjenko har kritiserat kyrkornas stöd till landets demokratirörelse och hotat med sanktioner. ”Jag är förvånad över våra kyrkors ställningstagande”, sade han i lördags (den 22 augusti) i ett tal i Grodno, enligt presidentens websida. Präster borde inte agera språkrör för oppositionella.

Staten kommer, enligt Lukasjenko, inte att bemöta dem ”med likgiltighet”. De berörda borde skämmas. Politik har ingen plats i kyrkorna. Där skall människorna be, så som det alltid har varit.

Särskilt den katolska kyrkan har på senare tid ställt sig bakom dem som protesterar mot polisvåld och mot presidentvalet, som riggades till förmån för Lukasjenko. Alla trossamfund uppmanar till att man skall ta avstånd från våld och istället föra en nationell dialog. Majoriteten av de 9,5 miljoner belaruserna är ortodoxa kristna, och ungefär 15 procent är katoliker.

Under ett samtal i fredags med inrikesministern Jurij Karajev kritiserade den katolske ärkebiskopen av Minsk, Tadeusz Kondrusiewicz, säkerhetsstyrkornas brutala övergrepp mot demonstranter. Den katolska kyrkan försvarar alltid de svaga och för deras talan, som har berövats sin röst, framhöll han. Därför kan det näststörsta religiösa samfundet i Belarus inte ignorera det som landets civilsamhälle nu måste genomleva.

Ärkebiskopen, tillika ordföranden för den katolska biskopskonferensen i Belarus, vädjade i tisdags till ministern att denne personligen skulle ta emot honom. Vidare krävde han att de anhängare av den belarusiska demokratirörelsen, som hade gripits, omedelbart skulle friges. Enligt inrikesministern hade rättsligt förfarande inletts mot 46 medborgare, på grund av våld mot polisman. De flesta av dessa skulle senare ha släppts fria.

Ett annat ämne under mötet var att myndigheterna motsätter sig att katolska präster får besöka gripna personer. Också Kondrusiewicz nekades tillträde till ett fängelse i Minsk, där enligt uppgift regeringskritiker blev torterade. Karajev lovade enligt uppgifter från kyrkligt håll, att undersöka om gripna personer skulle få tillgång till andlig vård.

Vid massprotesterna efter presidentvalet den 9 augusti har åtminstone två personer dödats av poliser, och åtskilliga har blivit skadade. Människorättsaktivister gör myndigheterna ansvariga för åtminstone två regeringskritikers död. EU erkänner inte det officiella valresultatet, enligt vilket Lukasjenko segrade med 80 procent av rösterna. Valen var inte vare sig fria eller rättvisa, menar EU.

Kathpress 2020-08-23

Detta är en nyhetstext.