Möjliga vändpunkter i arbetet mot övergrepp

Den här veckan inträffar två viktiga händelser i den katolska kyrkans fortsatta kamp mot sexuella övergrepp. Det ena är höstmötet för biskopskonferensen i USA, USCCB, och det andra nya riktlinjer för det förebyggande arbetet i Italien som väntas från den italienska biskopskonferensen CEI.

USCCB:s höstmöte i Baltimore väntas vara helt präglat av floden av rapporter om övergrepp, där i ”Pennsylvaniarapportens” spår stift efter stift lovar att redogöra för vad kyrkan känt till, vilka som anmälts och dömts och vilka åtgärder som vidtagits. För att återvinna de troendes förtroende behöver biskopskonferensen peka ut en trovärdig väg framåt, och det finns inte många alternativ.

Den stora knäckfrågan är hur kyrkan ska hantera de biskopar som underlåtit att agera eller agerat otillräckligt. Eftersom den enda som hierarkiskt är högre än en biskop är biskopen av Rom, kan inte en biskopskonferens på eget bevåg kräva en deltagande biskops avgång. Därtill finns förväntningar på ökat lekfolksinflytande, vilket är en kyrkorättslig fråga.

I USA har biskoparna, om än något yrvaket, insett att sexuella övergrepp begångna av präster mot minderåriga och biskopar som sett mellan fingrarna är ett konkret problem för kyrkan. Samma insikt finns även i exempelvis Tyskland, Irland och Frankrike. Under den nyss avslutade biskopssynoden i Rom blev det tydligt att andra delar av världen inte har samma syn på problemet, och bland annat de italienska biskoparna såg till att formuleringar i slutdokumentet mildrades.

Bland annat ströks begreppet ”nolltolerans” med hänvisning till att man inte ville gå händelserna i förväg utan vänta in det av påven sammankallade biskopsmötet i februari som helt kommer att handla om sexuella övergrepp och kyrkans (bristande) hantering.

En annan invändning mot nolltoleransbegreppet var att samma stycke innehöll även andra typer av övergrepp även av ”mildare” art och att man inte ville använda samma hårda formulering om exempelvis ekonomiska orättvisor. Det kan tyckas att det borde ha kunnat formuleras utan att för den delen förminska allvaret i de sexuella övergreppen, och att det borde vara oproblematiskt med såväl nolltolerans mot sexualbrott som en ursäkt till offren – en formulering som också ströks i slutdokumentet.

Ett flertal kommentatorer väntar sig, enligt John Allen vid Crux, att Italien är nästa stora bomb i serien av avslöjanden världen över. Därför är det extra intressant hur CEI formulerar sig i de nya riktlinjerna för det förebyggande arbetet.

Red. 2018-11-12

Källa: Crux Now