Munkarna i den laglösa Sinaiöknen hoppas kunna rädda sitt bibliotek

De grekisk-ortodoxa munkarna i Katarinaklostret i Sinai och den lokala Jabaliyastammen, beduinerna, som i 17 århundraden axlat ansvaret för att skydda klostret, har i och med revolutionen i Egypten hamnat i en ytterst penibel situation.

”Under en period av de första månaderna i den så kallade arabiska våren hade vi inte en aning om vad som skulle komma att ske”, säger fader Justinus, en munk som levt i Sinai sedan 1996. Oroliga för vad som skulle kunna hända i den väldiga, laglösa öknen, genom överfall av islamiska extremister eller rena banditer, har de 25 munkarna i klostret låst in sina värdefulla handskrifter i klostrets säkerhetsvalv. Deras beduinvänner, som lever i en by vid foten av Katarinaklostret, har enligt uppgift tagit fram sina vapen för att skydda klostret och dess närmaste omgivning.

Kommunitetens oro för ett överfall har visserligen inte besannats, men munkarna beslöt att de behövde skaffa sig ett nytt sätt för att skydda klostrets oskattbara handskrifter inför kommande hot. Förra året inledde man ett program syftande till att digitalt kopiera alla handskrifter med hjälp av expertis i multispectral teknik från hela världen, samtidigt som man renoverat och moderniserat själva biblioteket.

Biblioteket i Sinai omfattar 1,8 miljoner handskriftssidor, med bland annat dokumentation om fornkyrkan. Katarinaklostrets bibliotek rankas högt bland världens mest värdefulla samlingar av kristna texter. De grekiska handskrifterna kommer på andra plats efter Vatikanbibliotekets samlingar och biblioteket omfattar även arabiska och turkiska handskrifter som dokumenterar klostrets interaktion med den omgivande islamiska världen under århundraden. ”Teknologin har blivit vårt skydd”, säger fader Justinus, klostrets bibliotekarie, ”många forskare är angelägna om att säkerheten för den dokumentation som finns här bevaras, varför vi måste ikläda oss det ansvaret.”

Osäkerheten har påskyndat skyddsåtgärderna. ”Bibliotek är sårbara platser, mera sårbara än någonsin, där man bevarar det förflutna in i nutiden, och händelserna i Kairo – upplopp, plundringar och våld – är en påminnelse om denna sårbarhet”, säger fader Justinus.

”Klostret är en alldeles speciell plats för mig och alla beduiner, en helig plats för alla religioner. Våra förfäder hjälpte till att bygga Katarinaklostret”, säger 26-årige Ramadan, som varit guide i klostret sedan han var 15 år gammal. En annan beduin, som nyss återvänt från fredagsbönen, tillägger: ”Jabaliyastammen och munkarna har varit här tillsammans så länge att vi vuxit ihop. Tidvis har vi delat allt vi äger, mat och trädgårdsland. Det finns till och med en moské inne i klostret. Vi använder den visserligen inte längre, då befolkningen vuxit så mycket, men den är en symbol för vår vänskap.”

Munkarna hoppas att det pågående projektet skall fungera som en påminnelse om klostrets urgamla band med Egypten. ”Vi måste presentera oss på ett sätt att den arabisktalande delen av världen förstår att vi är en del av Egyptens gamla historia”, säger fader Justinus. Kanske munkarna i Katarinaklostret, genom att skydda och bevara sina handskrifter också kan skydda och bevara sig själva.

av Ladan Cher, Time Magazine, 2013-07-22 (den till svenska översatta texten är något förkortad)