Neurovetenskap och scientism på Newman

Fredagskvällens program av Newmaninstitutets konferens om naturvetenskap och religion behandlade en rad olika ämnen. Hans Liljenström, professor i biofysik vid Sveriges lantbruksuniversitet och föreståndare för Agora vid Sigtunastiftelsen, inledde kvällen med ett föredrag med titeln ”Neurovetenskap, medvetande och några följder för religiös erfarenhet”. Föredraget följdes upp av ett panelsamtal om scientism.

Liljenström presenterade de senaste utvecklingarna inom neurovetenskap och kognitionsforskning. För trettio år sedan var det omöjligt att tala om medvetande inom neurologin. Startskottet kom i slutet på åttiotalet då man lyckades fastställa korrelationer mellan hjärnaktivitet och en viss typ av mentala händelser hos katter. Sedan dess har forskningen gjort stora framsteg genom att fastställa samband mellan mental och fysisk aktivitet i hjärnan hos olika organismer.

Man har också utvecklat mer nyanserade teorier om olika typer av perception och medvetenheten. Har vi därmed kommit närmare en lösning på medvetandets gåta? Liljenström menar att man inom vetenskapliga kretsar numera åtminstone ställer sig frågan med förhoppningen, att så småningom finna en lösning på problemet hur det mentala förhåller sig till det materiella. Det finns en stor uppsättning teorier på bordet, allt ifrån materialism och epifenomenalism till emergens som tillskriver det mentala kausala krafter och panpsykism som menar att all materia i viss mån är besjälad. Även seriösa studier av sambandet mellan hjärnaktivitet och religiösa upplevelser har utförts.

1 Science and relFrån vänster: Ulf Jonsson, Mikael Stenmark, Denis Alexander och Hans Liljenström. Panelsamtalet som modererades av jesuitpater Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet, tog upp ämnet scientism, som också hade behandlats tidigare under förmiddagen genom Denis Alexanders föredrag med titeln ”Scientism”. Förutom Jonsson och Liljenström medverkade Mikael Stenmark, professor i religionsfilosofi vid Uppsala universitet, och Denis Alexander, molekulärbiolog och tidigare föreståndare för Faraday Institute vid University of Cambridge. Man behandlade bland annat frågan vad naturvetenskap egentligen är och varför scientism är så pass utbredd.

De samtalande var eniga om att det är mycket svårt att ge en uttömmande definition av naturvetenskap, kanske till och med omöjligt. Denis Alexander landar i en pragmatisk karakterisering av naturvetenskap, det är helt enkelt som naturvetare ägnar sig åt samt det som publiceras i etablerade vetenskapliga tidskrifter. Redaktörerna kan helt enkelt skilja mellan vad som är vetenskapligt och vad som inte är det.

2 Science and RDelvis utgående från förmiddagens föreläsning om ämnet blev paneldeltagarna snabbt eniga om att scientism, uppfattningen att uteslutande naturvetenskapliga förklaringar leder till kunskap, är filosofiskt ogrundad. Frågan blir då naturligtvis varför scientism ändå är så pass allmängiltigt accepterad. Stenmark menade att man som forskare i dag lätt blir intellektuellt inskränkt till sitt eget specialområde. På grund av naturvetenskapens stora framgångar är det då lätt att falla för frestelsen att helt enkelt avfärda allt som inte är så lättförenligt med naturvetenskapens rön och metoder. Alexander menade att man kan tala om en expansion eller kolonialisering av andra forskningsfält, ett något självkritiskt omdöme från en biofysiker.

Mikael Schink 2014-05-10

http://newman.se/event/naturvetenskap-och-religion-science-and-religion/

http://www.faraday.st-edmunds.cam.ac.uk