Newman i Almedalen 2015 – Gud, Tahrir och Majdan: Vad har religionerna gjort för revolutionerna?

IMG_3174Vilken roll har religionerna spelat i två samtida revolutioner – den “arabiska våren” 2011 och Ukrainas “revolution of dignity” 2014 – och i samhällsutvecklingen därefter? Har svensk rapportering och debatt speglat denna roll på rätt sätt? Dessa frågor diskuterades i Newmaninstitutets och Studieförbundet Bildas seminarium “Gud, Tahrir och Majdan” på måndagen i Almedalen 2015. Moderator för seminariet var Thomas Idergard, jesuit och teologistuderande i London. Seminariet finns tillgängligt på SVT Play via denna länk här

Den arabiska våren

IMG_3189Cecilia Uddén, mellanösternkorrespondent för Sveriges Radio, började med att beskriva bakgrunden till den arabiska våren. Det hela startade med att akademikern Mohammed Bouazizi, efter att polisen beslagtagit hans grönsaksvagn, brände sig själv till döds i protest mot sina levnadsvillkor. De manifestationer som redan hade planerats i Egypten blev då protester mot säkerhetsstyrkorna, något som spred sig som en löpeld genom flera arabiska länder. Men nu är den arabiska våren över, och den har misslyckats, menar Uddén.

Eli Göndör, religionshistoriker med inriktning mot islamologi och Mellanöstern, delar uppfattningen att det ser mycket mörkt ut och att det måste bli mycket sämre innan det blir bättre. I dessa länder är det sekulära krafter som ville upprätta progressiva stater. Men politiken i dessa stater medförde en rad våldsdåd och förknippades därför med förtryck, medan religion stod för frihet och rättvisa. Religionen sågs som en legitim motståndsrörelse mot den sekulära diktaturen. Det intressanta är att moskén blev den plats där man förde politiska diskussioner.

När det gäller de kristna menade Christoph Hermann, jesuitpater med rötter i Ukraina, Newmaninstitutet, att Israel är det enda land i Mellanöstern där kristna kan leva relativt skyddat. Uddén håller med om att när islamisterna kom till makten blev de kristna utsatta. I många länder, till exempel Egypten blir kristna systematiskt diskriminerade av staten, vars syfte är att dämpa potentiella oroligheter. Hon berättar om flera incidenter då det uppstått konflikter mellan en kristen och en muslim i en by, varpå myndigheter ingripit och tvingat de kristna att flytta bort en tid tills muslimerna lugnat ner sig. Göndör menar att detta också har att göra med islam som missionerande religion. Missionsbefallningen i islam är oerhört stark, och på många håll existerar inte någon föreställning om ett sekulärt eller neutralt område mellan religionerna, utan man är helt enkelt sin religion. Den är en identitetsmarkör.

Konflikten i Ukraina

IMG_3197Hermann berättar om konflikten i Ukraina att det började med en journalist som bildade en Facebook-grupp för att demonstrera för associationsavtalet med EU. Den dåvarande presidenten Viktor Janukovytj backade efter en resa till Moskva, vilket i sin tur mobiliserade befolkningen i Kiev att demonstrera mot korruptionen. Detta ledde sedan till blodig konflikt på Majdantorget, varefter Janukovytj gick i exil till Ryssland.

De kyrkliga samfunden spelade en viktig roll i skeendena. När man såg regimens brutalitet ställde sig trossamfunden bakom folket på Majdantorget. Man hade tält för bön, bikt och andakter. Hermann menar att revolutionen i Ukraina inte har misslyckats. Begreppet revolution of dignity myntades av en biskop. I grund och botten innebär det att människor efter revolutionen är mer medvetna om och uppmärksamma på korruption och maktmissbruk.

Både Uddén och Göndör ser framför allt skillnader mellan de två skeendena. Göndör menar att det finns ett slags identitetskris i dagens islam. Traditionella hierarkier och auktoriteter har förlorat sin betydelse. I detta vakuum uppkommer en fragmentering av olika mer eller mindre radikala strömningar. I Ukraina finns ingen motsvarande identitetskris, menar Hermann. Majoriteten av folket vill utgöra en del av EU.

Rapporteringen i svenska medier

IMG_3207Göndör framhåller att man har ett problem med att diskutera religion i svenska medier generellt. När det gäller exempelvis fotboll har man expertjournalister med en helt eget vokabulär. Beträffande religion får man säga i princip vad som helst. Man är bättre på att diskutera korplag än valet av ny påve. Hermann håller med om att rapporteringen av religion i medier generellt kunde ha varit bättre. Man skulle kunna önska sig mer kunniga journalister. Uddén instämmer och påpekar att de flesta journalister är sekulariserade ateister. Man tenderar att se religiösa händelser i termer av maktkamp eller andra sekulära kategorier.

Framåtblick

IMG_3202Uddén och Göndör är eniga om att det kommer att bli mycket värre innan det blir bättre. Det är svårt att se något hopp. Motsättningarna kommer att fortsätta så länge det inte finns ett muslimskt ledarskap som kan få ett mer allmänt godkännande. Krig slutar när man tröttnar på att döda varandra. När det gäller Ukraina menar Hermann att det har mer med Rysslands inställning än med kyrkan att göra. Så länge Ryssland spelar en aktiv roll i konflikten och stödjer separatisterna kommer det att förbli oroligt.

Mikael Schink 2015-06-30

Se också intervju med Thomas Idergard från i morse i SVT Gomorron Sverige via denna länk här