Newman i Almedalen 2017: Behövs gemensamma värderingar för en lyckad integration?

Traditionellt sett har integration handlat om att få ut folk på arbetsmarknaden. Men under de senaste åren har debattens fokus skiftat till att handla om värderingar. Behövs det gemensamma värderingar för att integration ska kunna fungera? Detta var ämnet för Newmaninstitutets, Bildas och Signums första seminarium i Almedalen 2017.

Kanada är ett intressant exempel på lyckad integration därför att individuella aktörer i civilsamhället uppmanas till en starkare roll i integrationsprocessen, till exempel fritidsföreningar, företag eller kyrkor. I Sverige begränsas vi ofta av ett systemtänkande, men integration är en process som inte kan reduceras till ett mekaniskt förlopp. Kanada söker även aktivt upp migranter som man skulle kunna tänka sig ta emot genom kvotflyktingssystemet eller med hjälp av privata aktörer som erbjuder sig att stödja och ta ansvar för vissa grupper.

En annan skillnad är att Kanada inte nödvändigtvis ser segregation som ett problem, till exempel att folk från en viss del av välden bildar en kulturell och geografiskt avskild gemenskap inom den större samhällsgemenskapen. Här är den svenska uppfattningen att alla måste vara lika vara ett hinder.

Det finns vissa grundläggande värderingar som måste anammas för att integration och samhället i stort ska fungera. Det måste finnas en debatt kring vilka dessa värderingar är. Samtidigt bör det finnas enkla och praktiska sätt att visa att man vill anamma svenska värderingar. Många länder har naturliga ceremonier man kan delta i och på så sätt ge uttryck för att man är en del av kulturen. Sverige har under senare år snarare gått åt att avskaffa kulturella markörer, exempelvis skolavslutning i kyrkan, och på så sätt gjort det svårare för icke-svenskar att visa att de vill vara en del av det svenska samhället.

Ett sätt att markera svenskhet är ett test i svensk kultur och historia. Detta skulle kunna vara ett medel både för det svenska samhället att uttrycka en del av vad det innebär att vara svensk och för migranter att ge uttryck åt att de vill vara en del av denna svenskhet.

Samtidigt som det är viktigt att reda ut vilka de svenska grundvärderingarna är, måste vi bli klara över att svenskar värderingsmässigt är väldigt udda, något som bekräftats gång på gång i diverse värderingsundersökningar. Detta utgör en extra utmaning för integrationen. Svenska värderingar utmärks av extrem individualism, sekularitet och jämställdhet. Integration kan inte endast betyda att de som kommer hit ska ändra på sig utan också innebär också att svenska värderingar kommer att förändras.

Märkligt är att även om Johansson betecknar svensk sekularism, individualism och jämställdhet som extrema och menar att svenska värderingar måste förändras i takt med integration, anser hon samtidigt att dessa extrema värderingar hör till den svenska värdegrunden, vilken absolut inte får ändras utan som man istället måste kämpa för att bevara. Liknande åsikter framförs av Berge. Skyttedal framhåller istället att till exempel svensk sekularism snarare är ett hinder för integration, någonting vi kan se på det senaste ”korståget” mot friskolor och rätten att integrera bönestunder i eller i anslutning till undervisningen.

En annan viktig men sällsynt poäng i panelsamtalet var att svenska och västerländska värderingar inte är någon självklarhet. De har sin grund i en viss historia och kultur samt i att vi har kämpat för till exempel mänskliga rättigheter och därför kan vara stolta över dem. I motsats till detta förutsätts det ofta i det offentliga samtalet att västerländska värderingar automatiskt kommer att följa på ekonomisk tillväxt och teknisk utveckling, vilket inte är någon självklarhet.

Mikael Schink 2017-07-03

Seminariet kan ses i sin helhet på Studieförbundet Bildas Facebook-sida via följande länk:

https://www.facebook.com/pg/BildaKatolskBildningOchKultur/videos/

Information om Seminariet

Titel: Integration, a matter of jobs and of values – but which ones and how?

Arrangörer: Newmaninstitutet, tidskriften Signum, Studieförbundet Bilda

Panel:
Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister och riksdagsledamot (S).
Heather Grant, Kanadas ambassadör till Sverige.
Sara Skyttedal, kommunalråd, Linköping.
Ursula Berge, samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR.
Maria Borelius, initiativtagare till Ester, ett projekt för att stödja fattiga kvinnor med migrationsbakgrund att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden genom eget företagande.

Moderator: Katrine Marçal, journalist och författare.