Newman i Almedalen 2017: Sanningsanspråk och pluralism i harmoni – kan katolsk sociallära inspirera demokratin?

Katolsk sociallära omfattar de katolska lärosatser och doktriner som avser mänsklig värdighet, samhällets gemensamma goda och rättvisa. Kristdemokratiska partier utgår i allmänhet från socialläran som en grund för sitt politiska engagemang. Många anser att EU-projektet är präglat av katolsk sociallära så till den grad att det i själva verket är ett katolskt projekt. Det kan därför inte vara några tvivel om att socialläran inspirerar demokrati.

Framför allt kan den katolska kyrkan vara en förebild för pluralism och tolerans för olika uppfattningar. Samtidigt som man håller fast vid mycket starka sanningsanspråk har man respekt för människor som tycker olika. I stora delar av västvärlden har man i praktiken gett upp tanken på objektiva sanningsanspråk och i stället hemfallit åt moralisk relativism: jag har min sanning och du har din sanning, kan man ofta höra.

Många kallar detta tillstånd för postmodernism, uppfattningen att man inte kan göra några objektiva sanningsanspråk över huvud taget – det finns snarare bara tolkningar av verkligheten. De flesta menar dock att det faktiskt finns objektiva fakta när det gäller naturvetenskap, varför postmodernism i praktiken kollapsar till modernism, uppfattningen att sanningen omfattar endast det som kan verifieras empiriskt.

Ett aktuellt exempel på praktisk relativism är att det inför förra veckans omröstning i det tyska parlamentet om äktenskap för alla inte fanns någon debatt om samkönade äktenskap. Det finns ett svar på frågan om det är rätt för två personer av samma kön att leva tillsammans som gifta, vilket därmed inte bara är en fråga för tyckande och känslor. Katolska kyrkan säger klart och tydligt att homosexuella handlingar är omoraliska, men samtidigt respekterar man de personer som begår dessa handlingar. På så sätt kan katolsk sociallära vara ett föredöme för att man inte är rädd att diskutera dessa frågor offentligt och ange skäl för ens uppfattningar.

Den katolska läran om samvetet kan förklara hur vi kommer fram till objektivt sanna moraliska normer. Viktigt är att samvetet inte ska uppfattas som en känsla eller sinnesstämning, vilket är en mycket utbredd uppfattning, utan som förmågan att tänka efter, söka sanningen och komma fram till en välgrundad slutsats om vad som är moraliskt rätt och fel.

På liknande sätt kan den katolska naturrätten förklara varför det finns objektiva moraliska fakta. Genom att betrakta människans, samhällets och världens natur kan vi komma fram till vad som är rätt och fel. När det gäller livet i gemenskap menar katolsk sociallära att samhället har ett mål, ett telos, vilket är det gemensamma goda. Frågan är vad samhället och demokratin ska tjäna till och sträva efter. Handlar det endast om materiella värden och möjligheten till ökad konsumtion eller finns det även högre mål som det sköna, det rätta och ytterst även Gud?

Mikael Schink 2017-07-05

Seminariet kan ses i sin helhet här:

 

Information om seminariet

Titel: Sanningsanspråk och pluralism i harmoni – kan katolsk sociallära inspirera demokratin?

Arrangör: Newmaninstitutet, tidskriften Signum och studieförbundet Bilda.

Panel:
Susanne Wigorts Yngvesson, lektor och docent i etik, Teologiska högskolan Stockholm.
Fredrik Heiding, jesuitpater och doktor och lektor i teologi, Newmaninstitutet
Charlotta Levay, professor i företagsekonomi och regelbunden medarbetare i Tidskriften Signum, Lunds universitet.
Christoph Hermann, jesuitpater och statsvetare, Newmaninstitutet.

Moderator: Katrine Marçal, journalist och författare.