Newman på Almedalen – Behöver religionen demokrati? Behöver demokratin religion?

alla tre photo 1På onsdagen den 2 juli samtalade Omar Mustafa, förbundsrektor vid Ibn Rushd Studieförbund, och Erik Amnå, professor i statskunskap och förbundsordförande för Studieförbundet Bilda, om hur demokrati och religion förhåller sig till varandra. Samtalet leddes av Eva Staxäng, projektledare vid Jonsereds Herrgård/Göteborgs universitet. Seminariet anordnades av Newmaninstitutet, Studieförbundet Bilda, Ibn Rushd Studieförbund och Jonsereds Herrgård/Göteborgs universitet.

Mustafa är oroad över den främlingsfientliga våg som nu tycks svepa över Europa. Grupper i olika länder är synkade med varandra och lever på varandras framgångar. Samtidigt är den antirasistiska rörelsen också mycket stark.

Amnå 2När det gäller religion menar Amnå att den svenska staten är ”wannabe-sekulär”. Man har länge levt i tron att vara värdeneutral, vilket visat sig vara omöjligt. I kölvattnet av sekulariseringen har vi förlorat förmågan att reflektera kring värden. Dagens statstjänstemän är helt oförberedda på en diskussion om värden.

Musafa 4Mustafa menar att de religiösa samfunden betyder mycket för demokratibygget. De har ofta demokratiska föreningsstrukturer där folk lär sig hur demokrati fungerar. Amnå anser att demokratibegreppet är föränderligt, och att religionerna bidrar till att ifrågasätta och problematisera det.

Mustafa frågar sig om vårt demokratibegrepp inte är mycket västerländskt. Vad menar vi när vi säger att vi ska demokratisera dem i Rinkeby och Tensta? Finns det inte alternativa sätt att mäta politisk aktivitet? Amnå frågar om vi inte också har en demokratisk rättighet att vara passiva? Idealet är den aktive samhällsmedborgaren, men endast en liten del ungdomar är ständigt aktiva, medan många är på stand-by. De deltar bara då det finns behov. Det är dock problematiskt att en stor grupp är desillusionerade, framför allt unga män. De känner att politikerna bryr sig mer om vargar och kvinnor än om dem.

rullstolStaxäng frågar Mustafa om hur det faktum att han fick gå från socialdemokraternas partistyrelse påverkat hans syn på demokratin. Han säger att han gick med i partiet på grund av motstånd mot religion och rasism mot olika grupper, men att han återfann just dessa fenomen även inom partiet. Han jämför kampen för minoriteter med kvinnorörelsen. Han säger att han valdes för att man ville ha en muslim, men man ville att han skulle vara så lite muslim som möjligt.

Omar anser att religion inte behöver synas i politiken, men religiösa människor måste få synas. Vi har alla åsikter som grundar sig i vissa idéer. Omar tar sina värden från religionen, som stärker hans politiska engagemang. Amnå håller med om att det ska få märkas. Konflikt uppstår då organisationer har en alternativ uttolkning av idéer, exempelvis organisationer som inte tror på kvinnans rätt till abort.

kamera 3Omkring etthundra personer hade samlats för förmiddagens seminarium.

Mikael Schink 2014-07-02

Newmaninstitutets hemsida: www.newman.se