Newman på Almedalen – Ideologiernas roll i politiken

Lars 1 Människors grundläggande förhållningssätt till tillvaron bestämmer deras åsikter i enskilda, specifika, frågor. I politiska sammanhang är det ofta bakomliggande ideologier som fyller denna funktion.

Ändå verkar de klassiska ideologierna föra en relativt undanskymd tillvaro, en bit bort från sakpolitikens ljus. Men är det inte så att ideologi fortfarande spelar en viktig roll i dagens politiska landskap?

Lars-Olof Åhlberg, professor vid Uppsala universitet och medarbetare vid Newmaninstitutet, har under Almedalsveckan hållit en föreläsningsserie (1–3 juli) med titeln ”Ideologiernas roll i politiken”. Föredragen arrangerades av Newmaninstitutet och Studieförbundet Bilda och hölls på Newman/Bildascenen i katolska kyrkans trädgård i Visby.

Socialism

Temat för föreläsningsserien var jämlikhet. Åhlberg anser att jämlikhet i sig är en relativt meningslös idé. Talet om jämlikhet låter ofta bättre än vad det är, för det gäller att specificera vad som egentligen avses. Det finns många typer av ojämlikhet som är oproblematiska. Exempelvis har omyndiga och barn inte samma rättigheter som vuxna.

Även om inget av de stora partierna i dag bekänner sig till en marxistisk grundsyn är Karl Marx ändå, på grund av sitt historiska inflytande, en bra utgångspunkt för att tala om socialismen. Hans idéer om jämlikhet återfinns framför allt i den lilla skriften Kritik des gothaer Programms från 1875. Marx skiljer mellan olika stadier i samhällets omdaning till ett högre slutstadium. Den första fasen kallar Åhlberg för socialism.

I det socialistiska stadiet är samhället alltjämt präglat av det borgerliga och har ännu inte nått fram till det framtida kooperativt kommunistiska ägandet. Här gäller arbetsprincipen. Var och en som arbetar har rätt till lika mycket som han bidrar med genom sitt arbete. Lenin sade att den som inte arbetar inte heller ska äta. Åhlberg påpekar att detta är en olikhetsprincip på grund av människors olika förmåga och begåvning. I det kommunistiska samhället upphävs denna princip till förmån för behovsprincipen. Det är ett överflödssamhälle bortom rättvisa. Men även här verkar det finnas problem som Marx inte uppmärksammade, för vad händer om alla samtidigt vill konsumera samma vara. Alla kan till exempel inte tillbringa semestern på Gotland samtidigt. Intressant är att Marx anser att det kapitalistiska samhället är ett nödvändigt mellanstadium till det kommunistiska, eftersom det är det mest produktiva. Felet är att det sker på arbetarnas bekostnad.

I det första socialdemokratiska partiprogrammet från 1897 talade man om lönearbetets upphävande och om socialisering av produktionsmedlen. Detta kvarstår inte längre i dagens program. Samtliga partier har ordet feminism i sina partiprogram utom Sverigedemokraterna. Ordet jämlikhet förekommer också i samtliga partiprogram utom Sverigedemokraternas. Här talas det endast om att män och kvinnor är olika men att ojämlikhet mellan könen därmed inte berättigas.

Liberalism

Liberalismen har sina rötter i 1600-talets England. Viktigt är John Lockes brev om tolerans 1690, som skrevs mot bakgrund av inhemska religionsstrider där katoliker och andra opponerade sig mot statskyrkan.

Tolerans är viktigt för att inbördeskrig inte ska utbryta. Utgångspunkten är att man inte kan påtvinga någon annan en religiös eller politisk åsikt. Mot detta ställer Åhlberg calvinisternas herravälde i Genève. Staten ska inte bara sörja för fred och säkerhet utan även för att människan kan uppfylla sitt yttersta mål att tjäna Gud, varför irrläror måste bekämpas. Detta synsätt var vanligt på många håll i Europa under denna tid, även i Sverige, där gudsförnekelse var straffbart till 1949.

Under 1800-talet var det John Stuart Mill som utvecklade liberalismen, i synnerhet i sin skrift om friheten. Grunden för hans syn var att varje människa har rätt att utforma sitt eget liv så länge hon inte skadar någon annan. Denna skadeprincip återkommer nästan ordagrant i både folkpartiets och moderaternas partiprogram. Tanken finns hos alla partier.

Mill skiljer mellan skada och förargelse. Vissa åskådningar och beteenden kan väcka förargelse, men detta legitimerar inte tvångsingripanden. Exempelvis förbjöds i England under den puritanska traditionens inflytande vissa nöjen som teatrar och dans för att de ansågs vara skadliga. Mill menade att eftersom ingen är tvingad till att delta, bör dessa nöjen inte förbjudas.

Åhlberg påpekar att det naturligtvis finns problem i tillämpningen. Mill säger till exempel att var och en har rätt att bestämma över sin egen kropp. Ett gränsfall är frågan om abort. Är fostret en del av kvinnans kropp, eller är det en annan individs kropp?

En annan viktig aspekt som Mill tar upp är olikhet på grund av börd. Han påpekar att skillnad i social status ofta beror på livets lotteri, på tur och begåvning snarare än på förtjänst. Detta är en grundläggande orättvisa som filosofen John Rawls har försökt komma åt genom sin differensprincip. Tanken är att ekonomisk och social ojämlikhet endast är berättigad om den gynnar de sämst ställda. Det är alltså helt i sin ordning att klyftorna ökar förutsatt att det gynnar de sämst ställda. Åhlberg menar att det inte är helt lätt att motivera varför detta skulle vara orättvist. Han hänvisar till en LO-ekonom som svarade att ett samhälle med mindre klyftor på något sätt är trevligare.

Konservatism

När det gäller konservatismen är det svårare att hitta en samlande idéhistorisk figur av samma dignitet som Karl Marx för socialismen eller John Stuart Mill för liberalismen. En text som man ofta refererar till är Edmund Burkes skrift om den franska revolutionen från 1790. Konservatismens grundtanke är att bevara det goda och att förändringar måste ske organiskt i långsam takt och vara förankrade i samtliga samhällsklasser. Detta uttalande ska ses mot bakgrund av den franska revolutionen, där följderna avvek starkt från det eftersträvade.

Typiska inslag i svensk konservatism har historiskt varit att profilera sin egen ideologi i motsats till både socialism och liberalism, liksom nationell förankring och fosterlandskärlek. Moderaterna har sedan dess förändrats i socialliberal riktning, varför några rum till höger blivit lediga i Sveriges ideologiska byggnad. Dessa har besatts av Svergiedemokraternas som är ett parti med konservativ samhällssyn med liberala idéer.

Lars 2I samband med fördelningspolitik tar Åhlberg upp jämlikhetens paradox. Om alla har samma chanser vid början av livet kan det hända att vissa bestämmer sig att utveckla sitt ekonomiska kapital medan andra hellre vill satsa på sitt kulturella kapital. I slutet av livet har de därför olika typer av kapital att ge vidare till nästa generation, vilket leder till en viss typ av ojämlikhet. Att försöka förhindra detta är praktiskt inte så lätt.

Jämlikhetsparadoxen kan användas för att motivera ekonomisk ojämlikhet. En viktig grundtanke inom konservativ fördelningspolitik är att med ekonomiskt och kulturellt kapital följer ett ansvar. Den som har vunnit i livets lotteri bör använda sitt ekonomiska och kulturella kapital på ett ansvarsfullt sätt så att det gagnar andra människor.

Mikael Schink 2014-07-04

Newmaninstitutets hemsida: www.newman.se