Nils Beskow: Jesus Vårt Hopp

Av T. S.

Recension av Nils Beskows Jesus Vårt Hopp. A. V. Carlssons Förlag. Stockholm.

Att julen med stora steg nalkas märker man icke minst av de nya böcker, som så smått börja läggas fram i boklådsfönstren. En av de mera intresseväckande författarna till årets religiösa jullitteratur är otvivelaktigt kyrkoherde Nils Beskow, vilkens nyutgivna bok ”Jesus, Vårt Hopp” med glädje kan och bör hälsas av det kyrkligt intresserade svenska folket.

Denna bok innehåller kortare betraktelser, alla präglade av författarens starka tro och brinnande hänförelse för kristendomens grundsanningar. Han ser samtiden sådan den är med all dess synd, sorg och bortkommenhet, sedefördärv, nöjes- och njutningslystnad, men han blir dock ej pessimist, ty hans starka tro på sanningens seger över lögnen kommer honom att i fjärran skåda en ny dag. Han icke blott framhåller de beundransvärda orden: ”Memento mori!” utan också de lika beundransvärda ”Memento vivere”.

De ljuspunkter, som finnas, talar han med glädje om. Så skriver han bl. a., att ”det ännu finns städer, där barnen leka i skuggan av höga krucifix, och lampan alltid brinner över Guds Moders bild, som står i murens nisch, smyckad med friska, doftande blomster. Det finns städer, där man i de ständigt öppna kyrkorna under all dagens växlande timmar ser andaktsfullt knäböjande människor på det nötta stengolvet”, och han kallar de länder, där sådant sker, för ”välsignade länder”.

Han låter många av kristenhetens stora gestalter träda fram för att sporra till ett liv i deras efterföljd: en Thomas à Kempis, Peter Damian, Henrik Suso, Catharina av Siena m. fl. Det är dock på intet sätt en känslokristendom han bjuder på eller anbefaller, tvärt om; kristendomen är ett liv i självförnekelse och försakelse av det egna jaget. Särskilt kommer detta mycket allvarligt fram i kapitlet ”Offra allt – vinna allt”, där han talar om bestämda bönetider, fasta och celibat samt betonar den hjälp man har av att leva efter bestämda regler.

Ganska märklig är hans framställning i kapitlet ”Tandem felix” av kravet på gottgörelse för synderna, och att man till och med kan gottgöra synder mot dem som genom döden ryckts undan den möjlighet som alltid förefinnes till gottgörelse i livet. Likaså talar han om rening efter döden.

Boken, som kostar 3,25 vilket pris ej kan anses dyrt i dessa tider, hör verkligen till de mera läsvärda och har – särskilt som tidstecken – stort intresse också för oss katoliker.