Nytt presidentdekret stärker religionsfriheten i USA

Efter att ha skapat frågetecken rörande politiken i relation till religionsfriheten (se här) fick USA:s president Donald Trump och hans administration ta emot beröm från företrädare för religiösa samfund och institutioner för ett nytt presidentdekret som utfärdades i torsdags.

”Jag anser att dekretet är ett stort steg framåt som vi har väntat länge på”, sade exempelvis den katolske ärkebiskopen av Washington DC, kardinal Donald Wuerl, i en kommentar till den engelskspråkiga katolska nyhetstjänsten CNA, samtidigt som han betonade att det var ett ”första steg” för att öka skyddet för religionsfriheten i landet vilket behöver följas av fler. Kardinalen påstod att president Trump själv ska ha sagt att det återstår en hel del arbete att göra för att förverkliga hans löften från presidentvalskampanjen förra året.

Vid en ceremoni i Vita husets rosenträdgård på torsdagen, som var den nationella bönedagen i USA, signerade president Trump dekretet omgiven av en mängd olika företrädare för religiösa samfund i landet, inklusive kardinal Wuerl. Ett av inslagen i dekretet är att federala myndigheter nu instrueras att utfärda nya regler för skyddet för samvetsfrihet i sjukvårdsförsäkringen, så att religiösa institutioner inte ska tvingas tillhandahålla försäkringar som finansierar exempelvis preventivmedel, sterilisering och aborterande preparat för sina medarbetare.

En annan bestämmelse i dekretet beordrar det amerikanska skatteverket att mildra tillämpningen av det så kallade Johnson-tillägget, en lag som förbjuder präster, pastorer, imamer och rabbiner från att i sin officiella förkunnelse i gudstjänster stödja bestämda politiska kandidater och partipolitiska program. Sådana uttalanden kan enligt lagen innebära att medlemmar i och sympatisörer till berörda samfund kan gå miste om avdragsrätten för gåvor och donationer. I väntan på lagändring ska nu tillämpningen göras mindre strikt.

Presidentdekretet slår också fast att hela administrationen måste sträva efter att aktivt tillämpa skyddet för religionsfriheten i alla sina beslut och justitiedepartementet ges en uttalad uppgift att samordna insatserna för det. Samtidigt menar många att dekretets bestämmelser inte går tillräckligt långt. Till exempel erbjuds inget stärkt skydd för samvetsfrihet för vårdpersonal i frågor som rör livets början och slut eller rörande adoptionsorganisationers prioriteringar av den traditionella familjen. Företrädare för olika katolska grupper påpekade också att det behövs ett skydd för verksamheter inom exempelvis social omsorg att stå emot påtryckningar från myndigheter på olika nivåer att inrätta könsneutrala sov- och badrum, påtryckningar som blivit allt vanligare på senare år.

Kardinal Wuerl sade efter ett separat möte med president Trump att den katolska biskopskonferensen i USA tänker fortsätta påverka administrationen att ta ytterligare initiativ som är nödvändiga för att skydda religionsfriheten i dess olika uttryck i det offentliga livet.

Catholic News Agency, 2017-05-04