Ortodoxa teologer förbereder ämnen inför historiskt koncilium

Bartolomew_I”Den öppna och ärliga dialogen” måste vara kyrkans och teologins väg. Detta betonade den ekumeniske patriarken Bartholomaios I i ett möte med mer än trettio ortodoxa teologer, som han inbjudit till sitt residens i Phanar, Konstantinopel, som ett förberedande möte för det panortodoxa konciliet. Enligt planen skall det första ortodoxa konciliet på 1200 år gå av stapeln i juni, även om det nyligen kommit grus i maskineriet.

Enligt informationstjänsten Pro Oriente (i måndags) sade patriarken Bartholomaios vid öppnandet av teologmötet att den ortodoxa tron inte får framstå som ”stillastående eller rent av obsolet”, som ”pratsjuk eller onaturlig”, som ”intellektualistisk eller oinspirerad”. I stället skall ”ortodoxins röst” visa något av ”den uppståndne Kristus”, närmare bestämt hopp, glädje, ljus och liv. ”Det måste vara ett förnyat och förnyande, ett på nytt blomstrande och uppfriskande ord”, enligt den ortodoxe patriarken. I den meningen måste det panortodoxa konciliet tala till hela världen. Till det behövs det understöd från de ortodoxa teologerna, som verkar för de ortodoxa kyrkornas enhet och deras roll i offentligheten.

Den ortodoxa kristendomen är rotad i traditionen, men ser också mot framtiden. Den karakteriseras av att vara djupt förbunden med apostlarnas och kyrkofädernas läror, men öser samtidigt ur ”ett rikt arv för att möta den moderna tidens utfordringar och problem”. Just denna dubbelhet tillåter den ortodoxa kyrkan att modigt ta ställning till samtidens kritiska frågor. Det ekumeniska patriarkatet uppfattar sig som ortodoxins andliga centrum och står i en mångfaldig dialog med de ortodoxa systerkyrkorna för att koordinera enhet och samarbete med andra kristna kyrkor och religionsgemenskaper. Man vill främja försoning och förståelse med den vetenskapliga gemenskapen för att finna ett svar på miljöhotet och bioetiska frågor.

Förföljelse av kristna och flyktingkrisen

Av utomordentligt stor betydelse för hela den ortodoxa kyrkans liv och tjänst är dialogen med världen av i dag. I mycket av det som möter oss i dag ställer Gud frågor, underströk Bartholomaios I: i förföljelsen av kristna, särskilt i Mellanöstern, i den världsvida flyktingkrisen, i den orätt som tillfogas de sårbara och till samhällets rand trängda människorna, i det sätt som religionen ”brukas och missbrukas” för politiska intressen och ”andra världsliga syften”. För att finna svar på dessa frågor inkallas det panortodoxa konciliet, som till pingst skall öppnas i Hagia Irene-kyrkan (i dag ett museum i Istanbul), ”samma kyrka i vilken 381 det andra ekumeniska konciliet sammanträdde”.

Då skall behandlas både inre frågor om kyrklig enhet och förvaltning liksom problem i relationerna till andra kyrkor och trosgemenskaper. Det gäller ”att formulera en gemensam röst och ett trovärdigt vittnesbörd för världens liv”.

Mötet i Phanar har till syfte att knyta förbindelser med ortodoxa teologer från hela världen för att bättre lära känna vilka intressen och förväntningar de har på det panortodoxa konciliet. I mötet deltog ledande biskopar och teologer, bland andra metropoliten Ioannis Zizioulas, metropoliten Gennadios Limouris, metropoliten Elpidophoros Lambriniadis, fader John Behr (St. Vladimir’s Seminary, USA), fader John Chryssavgis (Ekumeniska patriarkatet), professor Pantelis Kalaitzidis (ortodoxa akademin Volos), Elizabeta Kitanovic (konferensen för europeiska kyrkor) och professor Athanasios Vletsis (München).

Kathpress 2015-01-11

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Bartolomew_I”Den öppna och ärliga dialogen” måste vara kyrkans och teologins väg. Detta betonade den ekumeniske patriarken Bartholomaios I i ett möte med mer än trettio ortodoxa teologer, som han inbjudit till sitt residens i Phanar, Konstantinopel, som ett förberedande möte för det panortodoxa konciliet. Enligt planen skall det första ortodoxa konciliet på 1200 år gå av stapeln i juni, även om det nyligen kommit grus i maskineriet.

Enligt informationstjänsten Pro Oriente (i måndags) sade patriarken Bartholomaios vid öppnandet av teologmötet att den ortodoxa tron inte får framstå som ”stillastående eller rent av obsolet”, som ”pratsjuk eller onaturlig”, som ”intellektualistisk eller oinspirerad”. I stället skall ”ortodoxins röst” visa något av ”den uppståndne Kristus”, närmare bestämt hopp, glädje, ljus och liv. ”Det måste vara ett förnyat och förnyande, ett på nytt blomstrande och uppfriskande ord”, enligt den ortodoxe patriarken. I den meningen måste det panortodoxa konciliet tala till hela världen. Till det behövs det understöd från de ortodoxa teologerna, som verkar för de ortodoxa kyrkornas enhet och deras roll i offentligheten.

Den ortodoxa kristendomen är rotad i traditionen, men ser också mot framtiden. Den karakteriseras av att vara djupt förbunden med apostlarnas och kyrkofädernas läror, men öser samtidigt ur ”ett rikt arv för att möta den moderna tidens utfordringar och problem”. Just denna dubbelhet tillåter den ortodoxa kyrkan att modigt ta ställning till samtidens kritiska frågor. Det ekumeniska patriarkatet uppfattar sig som ortodoxins andliga centrum och står i en mångfaldig dialog med de ortodoxa systerkyrkorna för att koordinera enhet och samarbete med andra kristna kyrkor och religionsgemenskaper. Man vill främja försoning och förståelse med den vetenskapliga gemenskapen för att finna ett svar på miljöhotet och bioetiska frågor.

Förföljelse av kristna och flyktingkrisen

Av utomordentligt stor betydelse för hela den ortodoxa kyrkans liv och tjänst är dialogen med världen av i dag. I mycket av det som möter oss i dag ställer Gud frågor, underströk Bartholomaios I: i förföljelsen av kristna, särskilt i Mellanöstern, i den världsvida flyktingkrisen, i den orätt som tillfogas de sårbara och till samhällets rand trängda människorna, i det sätt som religionen ”brukas och missbrukas” för politiska intressen och ”andra världsliga syften”. För att finna svar på dessa frågor inkallas det panortodoxa konciliet, som till pingst skall öppnas i Hagia Irene-kyrkan (i dag ett museum i Istanbul), ”samma kyrka i vilken 381 det andra ekumeniska konciliet sammanträdde”.

Då skall behandlas både inre frågor om kyrklig enhet och förvaltning liksom problem i relationerna till andra kyrkor och trosgemenskaper. Det gäller ”att formulera en gemensam röst och ett trovärdigt vittnesbörd för världens liv”.

Mötet i Phanar har till syfte att knyta förbindelser med ortodoxa teologer från hela världen för att bättre lära känna vilka intressen och förväntningar de har på det panortodoxa konciliet. I mötet deltog ledande biskopar och teologer, bland andra metropoliten Ioannis Zizioulas, metropoliten Gennadios Limouris, metropoliten Elpidophoros Lambriniadis, fader John Behr (St. Vladimir’s Seminary, USA), fader John Chryssavgis (Ekumeniska patriarkatet), professor Pantelis Kalaitzidis (ortodoxa akademin Volos), Elizabeta Kitanovic (konferensen för europeiska kyrkor) och professor Athanasios Vletsis (München).

Kathpress 2015-01-11