Påven Franciskus planerar att besöka Irak

Hittills hade det sagts under hand i Vatikanen att efter år 2020 skulle även under nästa år alla påvens utlandsresor ställas in. På grund av pandemin hade Världsungdomsdagarna i Lissabon senarelagts från 2022 till 2023. Och skulle nu påven Franciskus resa till Irak 5–8 mars? I så fall skulle det vara en påves första besök i detta arabiska land.

Johannes Paulus II, som med sina 104 besök i sammanlagt 127 länder, innehar det påvliga rekordet vad gäller antalet utlandsresor, kom aldrig till Irak. Men nu Franciskus. Och han har länge velat besöka tvåflodslandet, men på grund av säkerhetsläget där avrådde hans omgivning ständigt från det. Och så kom coronan och lade en hel del annat på is. Varför då nu?

Det som gör påvliga resor farliga under pandemin är folksamlingar. Påvliga mässor och kantade kortegevägar med tusentals människor skulle vara ”superspridartillställningar”. Men i Irak kan man inte räkna med sådant. Om kristna även tidigare var en minoritet, så har nu närmare 2 miljoner kristna flytt de senaste åren på grund av krig och IS-milisens terror.

Uppskattningsvis en procent av irakierna är kristna. Vatikanens Statistiska årsbok anger antalet 568 000 katoliker vid slutet av år 2018. Då kan man knappast räkna med enorma folkmassor, särskilt som säkerhetsstyrkor och pandemibestämmelser håller landet i ett fast grepp.

Vidare vill Franciskus, förutom huvudstaden Bagdad, även besöka de orter där de fåtaliga kristna framför allt bor: Karakosh, som många har återvänt till efter IS-terrorn, samt Erbil och Mosul i norr, dit många flydde. Dessa kommer inte av avstå från att se påven ”live”. Särskilt som det framför allt är för deras skull som han kommer.

Hur pandemin utvecklar sig kommer att bli avgörande för hur stora och omfattande gudstjänster och papamobilturer det kan bli frågan om. Bland de närmare 39 miljoner irakierna har coronaviruset hittills skördat mer än 12 400 dödsoffer, enligt de siffror som har offentliggjorts. Men å andra sidan: de som har överlevt terror, flykt och armod i Irak kommer knappast att bekymra sig speciellt mycket för viruset, när de får chansen att uppleva påven på nära håll.

Ett besök i orten Ur i närheten av den moderna staden an-Nasiriyya i sydöstra Irak, skulle innebära en påvlig artighet mot judarnas, de kristnas och muslimernas stamfader. Innan Abraham bröt upp och begav sig till det förlovade landet, levde han enligt bibliska tradition i Ur (Första Moseboken kap. 11–12), som nu med sina 6 000 år är en av de äldsta bebodda orterna i tvåflodslandet.

Besöket visar också att Franciskus är angelägen om att fortsätta med den interreligiösa dialogen i arabvärlden. Vid sitt besök kommer han att kunna anknyta såväl till ”Ett dokument om mänskligt broderskap”, som i början av år 2019 undertecknades i Abu Dhabi, som till den resa till Marocko som han gjorde något senare. Eftersom två tredjedelar av de irakiska muslimerna är shiiter erbjuds det också tillfällen att utvidga kontakterna till denna muslimska riktning.

Om resan till Irak faktiskt blir av i mars, blir det påven första utlandsresa sedan besöket i Thailand och Japan i slutet av november 2019. Det faktum att Vatikanen just nu informerar om resan, mitt under den andra pandemivågen, är anmärkningsvärt och ett starkt politiskt och kyrkligt tecken. Som sådant stödjer det den nya shiitiska premiärministern Mustafa al-Kadhimis reformsträvanden

För landets kristna låter detta budskap som ”glädjebudbärarens fotsteg”, som bibelläsningar under advent berättar om. Den planerade resan är för de kristna i Irak ”som en nu jul”, sade Bagdads patriark Louis Raphael I Sako från Bagdad i samtal med Vatikanradion. Resan skulle vara ”en modig handling, särskilt i tider som dessa”.

Också därför hänvisar man i budskapet från Vatikanen på måndagen till att man måste ta hänsyn till hur pandemin vidare utvecklar sig. Ett detaljerat program presenteras därför först ”vid lämpligt tillfälle”.

Red. 2020-12-09

Detta är en nyhetstext.