Påven om österrikiska olydnadsuppropet

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I oljevigningsmässan i Peterskyrkan i Rom på förmiddagen i dag, skärtorsdag den 5 april, gjorde påven Benedictus XVI i sin predikan en anmärkningsvärt direkt kommentar till det så kallade Olydnadsuppropet (”Aufruf zum Ungehorsam”) bland katolska präster i Österrike. Mellan 10 och 15 procent av prästerna har ställt sig bakom initiativet, som startades förra sommaren och som sedan dess är mycket omdiskuterat i Österrike. Bland många andra reformer kräver man bland annat att prästcelibatet upphävs, att lekmän ska få predika och att kvinnor ska få bli präster. (Läs mer om uppropet i denna Signum-artikel av Dominik Terstriep.)

I sin predikan i dag kommenterade påven Olydnadsuppropet på följande sätt:

”Nyligen publicerade en grupp präster i ett land i Europa ett upprop till olydnad. Man gav samtidigt konkreta förslag på hur denna olydnad kan se ut, inklusive exempel som sätter sig över definitiva beslut av det kyrkliga läroämbetet, som exempelvis i frågan om prästvigning av kvinnor. Vad gäller den frågan har den salige påven Johannes Paulus II på ett icke reviderbart sätt förklarat att kyrkan av Herren inte har fått någon fullmakt därtill.

Är olydnad verkligen en väg till att förnya kyrkan? Jag utgår från att de som har författat texten till Olydnadsuppropet har gjort det av omsorg om kyrkan, och att de är övertygade om att man behöver ta till drastiska medel för att få liv i en trög organisation. Man vill öppna nya vägar, så att kyrkan ska kunna fungera i dagens värld. Men är olydnad verkligen den rätta vägen? Kan man där känna igen den likhet med Kristus som är grunden för en verklig förnyelse? Eller handlar det inte snarare om ett slags förtvivlans längtan efter att anpassa kyrkan till våra egna önskningar och idéer?

Låt oss inte göra det för lätt för oss. Kritiserade inte Kristus rent mänskliga traditioner, när de hotade att skymma sikten för Guds ord och Guds vilja? … Han gjorde det för att väcka vår lydnad för Guds vilja. För honom var detta den verkliga lydnaden … Ja, kära vänner, det gäller även i dag: att bli lik Kristus är förutsättningen och grunden för all förnyelse.”

Via denna länk kan man se påvens hela predikan på italienska.

Via denna länk kan man läsa påvens predikan på engelska.

Red., 2012-04-05

 

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I oljevigningsmässan i Peterskyrkan i Rom på förmiddagen i dag, skärtorsdag den 5 april, gjorde påven Benedictus XVI i sin predikan en anmärkningsvärt direkt kommentar till det så kallade Olydnadsuppropet (”Aufruf zum Ungehorsam”) bland katolska präster i Österrike. Mellan 10 och 15 procent av prästerna har ställt sig bakom initiativet, som startades förra sommaren och som sedan dess är mycket omdiskuterat i Österrike. Bland många andra reformer kräver man bland annat att prästcelibatet upphävs, att lekmän ska få predika och att kvinnor ska få bli präster. (Läs mer om uppropet i denna Signum-artikel av Dominik Terstriep.)

I sin predikan i dag kommenterade påven Olydnadsuppropet på följande sätt:

”Nyligen publicerade en grupp präster i ett land i Europa ett upprop till olydnad. Man gav samtidigt konkreta förslag på hur denna olydnad kan se ut, inklusive exempel som sätter sig över definitiva beslut av det kyrkliga läroämbetet, som exempelvis i frågan om prästvigning av kvinnor. Vad gäller den frågan har den salige påven Johannes Paulus II på ett icke reviderbart sätt förklarat att kyrkan av Herren inte har fått någon fullmakt därtill.

Är olydnad verkligen en väg till att förnya kyrkan? Jag utgår från att de som har författat texten till Olydnadsuppropet har gjort det av omsorg om kyrkan, och att de är övertygade om att man behöver ta till drastiska medel för att få liv i en trög organisation. Man vill öppna nya vägar, så att kyrkan ska kunna fungera i dagens värld. Men är olydnad verkligen den rätta vägen? Kan man där känna igen den likhet med Kristus som är grunden för en verklig förnyelse? Eller handlar det inte snarare om ett slags förtvivlans längtan efter att anpassa kyrkan till våra egna önskningar och idéer?

Låt oss inte göra det för lätt för oss. Kritiserade inte Kristus rent mänskliga traditioner, när de hotade att skymma sikten för Guds ord och Guds vilja? … Han gjorde det för att väcka vår lydnad för Guds vilja. För honom var detta den verkliga lydnaden … Ja, kära vänner, det gäller även i dag: att bli lik Kristus är förutsättningen och grunden för all förnyelse.”

Via denna länk kan man se påvens hela predikan på italienska.

Via denna länk kan man läsa påvens predikan på engelska.

Red., 2012-04-05