Pius XII:s akter fortsatt hemligstämplade

Frisläppandet av Vatikanens akter om påven Pius XII:s (1939–1958) agerande under andra världskriget har återigen blivit fördröjt. Förberedelsearbetet har dock nu nått fram till ”en lämplig punkt”. Men fortfarande saknas bestånden från 20 till 30 arkiv för Vatikanens sändebud, säger ledaren för Vatikanens hemliga arkiv, biskop Sergio Pagano, i intervju med Kathpress i Rom. Något datum för frisläppandet vill Pagano inte nämna. Detta beslut tillkommer endast påven, enligt Pagano.

På grund av Pius XII:s omstridda hållning till Förintelsen har historiker och några judiska organisationer sedan länge krävt att akterna över hans pontifikat ska släppas fria. Ursprungligen angav Vatikanen att detta skulle ske 2015, men meddelade sedan att det blivit förseningar. Påven Franciskus har upprepat att han är beredd att släppa akterna fria för forskning så snart som katalogiseringen av dem är klar. Detta arbete påbörjades redan under Benedictus XVI.

Vid det ursprungliga tillkännagivandet om ett frisläppande under 2015 underströk man hur många arkiv i Vatikanen som det var nödvändigt att gå igenom, säger Pagano vidare. Sedan dess arbetar omkring ett dussin av de hemliga arkivens 50–60 medarbetare med att katalogisera Pius XII:s akter. Pagano kan dock inte sätta in alla anställda i detta arbete.

Arkivlagen är inte för restriktiv

Chefen för det hemliga arkivet avvisar anklagelsen från kyrkohistorikern Hubert Wolf i Münster om att arkivlagen skulle vara för restriktiv. Pagano delar inte Wolfs uppfattning. Vatikanen har liksom varje stat rätt att inte offentliggöra känsliga dokument som rör personer och vissa händelseförlopp.

I sin nya bok Konklave kritiserar Wolf att det 2005, strax före Johannes Paulus II:s död, infördes en arkivlag i Vatikanen som inte längre tillåter insyn i akter som rör påveval och biskopsutnämningar.

Pagano hänvisar i intervjun till att det redan före 2005 endast var möjligt för forskare att få insyn i påvevalen från och med 1922. Avsikten med föreskriften från 2005 är förhindra att detaljer i påvevalet ska kunna användas i offentlig polemik, förklarar den italienske kuriebiskopen. När det gäller akter om biskopsutnämningar handlar det om skydda privatsfären hos de tre kandidater som förslås.

Gregorianajesuiter har forskat sedan 1964

Påven Paulus VI gav 1964 en historikerkommission med Gregorianajesuiter från fyra länder under ledning av pater Pierre Blet i uppdrag att gå igenom arkivmaterialet kring Pius XII. De gav ut en publikation i elva band med titeln Actes et documents du Saint-Siège relatifs à la Seconde Guerre Mondiale (Heliga stolens akter och dokument beträffande andra världskriget). Med kritikerna var inte alls nöjda med detta.

De anklagar Pius XII för att ha tigit om nazisternas judeutrotning. Hans försvarare hänvisar till att denne påve räddade en mängd judar och att han absolut inte teg.

En eventuell salig- och helgonförklaring av Pius XII är enligt bedömare starkt kopplad till ett frisläppande av akterna. Enligt deras uppfattning kommer Vatikanen att driva saligförklaringsprocessen vidare först efter ett frisläppande av akterna, för att undvika anklagelser om att man döljer belastande material.

I december 2009 erkände Vatikanen Pius XII:s ”heroiska dygder”, vilket är ett viktigt steg mot en saligförklaring. Sedan dess har dock inte några framsteg i saligförklaringsprocessen blivit kända.

Kathpress 2017-02-08