Polen: reaktioner på Palikots frammarsch

De polska biskoparna reagerade återhållsamt på söndagens valresultat och den oväntade framgången för Palikot-rörelsen, som fick tio procent av rösterna och därmed blev det tredje största partiet. Rörelsen har i en polemisk kampanj angripit den katolska kyrkan. Kyrkans ledning dröjde med kommentarer. Först på måndag kvällen deklarerade Danzigs ärkebiskop Slawoj Leszek Glodz kortfattat. ”Jorden kommer likväl inte att rämna.” Dessutom kritiserar Glodz det låga valdeltagandet på knappa 49 procent. År 2007 var det fem procentenheter högre. Den tidigare rektorn för det påvliga Johannes Paulus II universitetet och biskop emeritus Tadeusz Pieronek sade i samma anda att det inte finns någon ”anledning till panik”. ”Men man måste hålla ögonen öppna”.

Det uppstod också en debatt om hur kyrkan i fortsättning skall förhålla sig till samhället. Så menar Kattowitz biskop Jozef Kupny ”att framgången för Palikot-rörelsen är en stor utmaning för oss”. I ett samtal i tisdags med den polska, katolska nyhetsbyrån KAI framhåller Kupny att det handlar om att nå fram till väljarna med en nyevangelisering. ”Och vi måste visa stort tålamod, när det gäller grunden för kyrkans moraliska övertygelse. För det är just inom det området, där de flesta missförstånden finns.”

Kyrkan måste dra konsekvenserna av den växande antiklerikalismen, manar jesuiten P. Krzysztof Madel från Krakow. Hon måste kommunicera med hela samhället, inte bara med de troende. Kyrkan skall reagera snabbt och öppet när hon blir anklagad för något. Det är också så att kyrkan i dag får alltför mycket från staten i gottgörelse för den kyrkoegendom som beslagtogs under kommunisttiden.

Det parti, som grundades för ett år sedan av multimiljonären Janusz Palikot, drev i valkampen en polemik mot kyrkan. Medborgarna måste återerövra den stat som kyrkan lagt beslag på. ”Slut med religionsundervisningen i skolorna”, kräver de antiklerikala företrädarna. Istället för att kassera in pengar från staten skall kyrkan betala skatt. Stat och kyrka måste vara konsekvent åtskilda.

För parlamentets president Grzegorz Schetyna framstår Palikot-rörelsens valtriumf som en vändpunkt: ”För första gången har vi ett öppet antiklerikalt parti i parlamentet. Det är en större förändring än vad vi alla tänker.” Inget parti hitintills har haft någon framgång när man angripit kyrkan. Det är nu förändrat.

Enligt kommentatorer kommer tonen i parlamentet nu att bli en annan. Polemiska utfall mot kyrkan har hitintills varit otänkbara i sejmen. Ett sådant språkbruk idkades i veckotidskriften ”Fakty i Mity” (Fakta och myter). Dess grundare och chefredaktör, den tidigare katolske prästen Roman Kotlinski, företräder nu de antiklerikala i parlamentet. Hans tidskrift är full av vulgära angrepp på biskopar och mot den tidigare polske påven Johannes Paulus II.

Störst framgång har Palikot-rörelsen bland väljare mellan 18 till 25 år. Nästan var fjärde inom den åldersgruppen röstar enligt en rundfråga på de antiklerikala. Och nästan två tredjedelar av dess väljare är män. För fyra år sedan röstade de flesta av dem på den högerliberala medborgarplattformen, ledd av Donald Tusk. Tills för ett år sedan företrädde Janusz Palikot det partiet i parlamentet.

Ännu för två veckor sedan gav valundersökningar vid handen att sympatierna för de antiklerikala låg under fem procent. Enligt konservativa kommentatorer berodde partiets framgång i valet på den stora förekomsten av privata TV- och radiosändare. Där kunde Janusz Palikot röra upp starka känslor med sina talrika provokationer. Partiet har också sörjt för fortsatt medial uppmärksamhet: med sin representant Anna Grodzka skickar man nu den första transsexuella till det polska parlamentet.

Kathpress