Religionens roll i amerikansk politik i dag

Under gårdagskvällen, den 21/3, arrangerade Newmaninstitutet i Uppsala en diskussionskväll i S:ta Eugenia kyrka i Stockholm med anledning av presidentvalskampanjerna i USA. Inbjudna talare var jesuitprästen och professorn John Langan, verksam vid School of Foreign Service vid Georgetown University och Roland Poirer Martinsson, konservativ filosof, svensk författare och debattör. För närvarande bevakar han bland annat presidentvalet i USA för Aftonbladets räkning. Moderator var samhällsdebattören Thomas Idergard.

Professor John Langan lät i sitt inledningsanförande frågan om de förväntade spänningar, som politik och religion medför, stå i centrum. Han beskrev det amerikanska sättet att tänka om politik, inte som att demokrater och republikaner har enskilda sakfrågor som de strider för, utan att båda sidor omfattar alla former av politiska frågor men ger olika svar på hur samhället skall byggas upp. Något egentligt socialistiskt eller miljöpartistiskt alternativ med fokus på en eller två kärnfrågor får inte plats i ett land där sakfrågor kan uppfattas som en alltför snäv ram för att bedöma helheten. Det religiösa USA är på intet sätt enhetligt menade professor Langan och pekade på Utah som ”Mormon-staten”. Den judiska befolkningen har historiskt sett röstat på demokraterna men har tillsammans med evangelikalerna, som ofta är republikaner, engagerat sig för staten Israel och åtnjutit det stöd som finns hos evangelikaler för en stark israelisk stat.

En annan fråga som just nu är i fokus sedan president Obamas hälsovårdlag (som vi rapporterat om på signum.se tidigare, här och här) är frågan om preventivmedel och på vilket sätt staten skall lägga sig i kyrkliga angelägenheter. I dessa frågor utmanar staten just nu den katolska kyrkan på ett sätt som inte tidigare skett och som mer eller mindre tvingat den amerikanska biskopskonferensens att göra sig hörd, något som den, enligt professor Langan, tidigare varit tveksam till på grund av den strikta uppdelningen av statligt och religiöst som präglar den amerikanska kulturen.

Roland Poirer Martinsson talade bland annat utifrån sin erfarenhet från att under flera år ha bott i USA och på vilket sätt religionen påverkar folk i deras vardag. Eftersom religiositeten har en viktig roll i amerikaners vardag så är det självklart att den också kommer spela en roll i politiken. Privatreligiositet enligt svensk modell tycks inte ha fått fäste utan att den amerikanska befolkningen är på olika sätt troende betraktas som en självklarhet. Inte minst för att sociala/moraliska frågor har ett större genomslag på individnivå, och styr vilken politisk ställning de tar, än strikt ekonomiska frågor. I synen på enskilda presidentkandidater är det otänkbart, enligt Poirer Martinsson, att en presidentkandidat behåller sin eventuella tro ”privat”. Vad man än tycker om detta är det ett faktum att religiositet inte ligger presidentkandidater i fatet. Dock måste denna tro vara ärlig och ges uttryck i ett aktivt religiöst liv, inte vilken tro de tillhör, utan att de tillhör.

Samtalet efter respektive anförande rörde sig kring frågan om amerikanska katolska biskopskonferensens aktiva roll i den hälsovårdslag som president Obama infört och som enligt biskopskonferensen utgör ett hot mot religionsfriheten genom att diktera hur religiösa institutioner ska fungera. Det faktum att katolska kyrkan på många områden driver socialt befrämjande verksamheter som skolor och sjukvård utgör grunden för dess opposition mot statligt inblandande i deras verksamhet. Problemet, enligt professor Langan, är att allmänintresset för enskilda frågor i amerikansk nyhetsrapportering är mycket litet och kortvarigt. Biskopskonferensen var initialt positiva till hälsovårdslagen men negativa till detaljerna. Och detaljer diskuteras sällan under längre tid i nyhetsrapporteringen, inte minst för att det är komplicerade frågor och svåra att hålla levande i debatten över en lång tid. Frågan om preventivmedel är dessutom inte bara en fråga för katoliker utan för många andra kyrkor och samfund samt andra religioner poängterade professor Langan.

Fredrik J Wängström