Rom och den sociala frågan

Av Gustaf Armfelt

»Den som företoge sig att skildra vårt tidevarvs katolska sociala rörelse, dess strävanden, dess läror, katolikernas försök att avvärja den sociala faran och att organisera samhället på kristen grundval den skriftställaren skulle indela sitt arbete i två skilda avdelningar. Han skulle kalla det första kapitlet: »Före encyklikan Rerum Novarum» och det andra: »Efter encyklikan».*)

Med dessa ord blev Leo XIII:s rundskrivelse om Arbetarfrågan av den 15 maj 1891 hälsad av en av de katolska sociala strävandenas banbrytare, greve von Blome, förutvarande statsminister i Österrike och personlig vän till biskop (sedermera kardinal) Mermillod, vilken av Leo XIII hade fått i uppdrag att tillsammans med Mgr Jacobini leda förhandlingarna i den kommitté, som förberedde encyklikan.

Den erfarne statsmannens uppfattning har bekräftats av tidshändelserna: encyklikan om Arbetarfrågan står såsom det yppersta minnesmärket över katolsk social aktion, ja, vad mera är såsom en alltjämt strålande ledstjärna för densamma.

Den 15 maj 1931 hava åtta lustrer förflutit, sedan encyklikan utkom, och Rom förbereder sig att fira 40-årsminnet av dess offentliggörande.

Påven Pius XI är liksom sina företrädare Leo XIII, Pius X och Benedikt XV, varmt intresserad för den sociala frågan och en internationell kommitté är tillsatt i den eviga staden för att vidtaga åtgärder till värdigt firande av encyklikans publicering 1891.

Stora högtidligheter skola där äga rum den 13–17 maj 1931, pontifikalmässor läsas i S:t Petersdomen och Lateranbasilikan, samt pilgrimstågen mottagas av den Helige Fadern; icke mindre än 43 nationer ämna deltaga.

Skola även Nordens katoliker komma med?

Väl kunna vi, fåtaliga som vi äro här i Norden, ej åstadkomma vad våra trosfränder gjort i de stora kulturländerna, där det just är katoliker, vilka verkat såsom föregångsmän: en biskop Ketteler och en Kolping i Tyskland, en kardinal Mermillod i Schweiz, en kardinal Manning i England, en kardinal Gibbons i Förenta Staterna, en greve de Mun i Frankrike, för att nämna endast några namn.

Men också i våra länder står den sociala frågan på dagordningen, och ännu i dag gäller om densamma, vad Leo XIII själv skrev: »Det finnes för närvarande ingen fråga, som med större kraft gripit det mänskliga sinnet».**)

Kulla pr Odensviholm, Kalmar län, i december 1930.

*) Catholicisme et vie internationale (Fribourg) sid. 25.

**) Leo XIII:s Rundskrivelse om Arbetarfrågan. 2:dra uppl., utgiven av Birgittaföreningen, Stockholm, sid. 6.