Rysk-ortodoxa kyrkan strikt neutral i Krimkonflikten

Den rysk-ortodoxa kyrkans förhållningssätt när det gäller konflikten på Krim har tilldragit sig stor internationell uppmärksamhet. På fredagen offentliggjorde Moskvapatriarkatet en förklaring beträffande Krim, som dagen dessförinnan formulerats av den Heliga Synoden för de största lokalkyrkorna. I den betonades att politiska åsikter, stats- och landgränser rörande kyrkans andliga rum inte gäller. Halvön Krim nämndes över huvud taget inte i den pågående diskussionen om kyrklig-jurisdiktionell tillhörighet.

Dagen innan synodens plenarförsamling inleddes höll president Vladimir Putin sitt ”triumftal” i Moskva, i vilket han förkunnade Krims anslutning till Ryssland. Iakttagare noterade att patriarken Kirill I demonstrativt uteblivit från triumftalet i S:t Georgssalen i Kreml och låtit sig representeras av metropoliten Juvenalis.

Uttalandet från synoden underströk att den ortodoxa kyrkan står över de polariserande krafterna i Ukraina. Kyrkan kan inte identifiera sig med någon av de skiljaktiga ståndpunkterna. ”Den kanoniska ukrainsk-ortodoxa kyrkan”, som står i gemenskap med hela ortodoxin, är den enda kraft som i fredens intresse kan försona människor ”med diametralt motsatta åsikter”.

Vidare betonade man att den Moskvapatriarkatet underställda ukrainsk-ortodoxa kyrkan ständigt konsekvent företrätt fred och i motsats till ”andra religiösa organisationer” inte identifierat sig med någondera sidan. Den har upprepade gånger vädjat om avståndstagande från våld och blodsutgjutelse. Tyvärr har det visat sig omöjligt att undvika tragiska incidenter då människor dödats och många skadats. Därför ropar kyrkan åter och åter till alla, för vilka freden i Ukraina är en hjärteangelägenhet, att våldet inte får fortsätta.

I synodens förklaring frammanades det historiska arvet, då missionärer från Bysans för mer än 1000 år sedan döpte östslaverna. Vilka relationerna mellan staterna än blir och vilken utveckling de politiska konfrontationerna genomgår, kan enheten i tron och broderskapet ”i samma dopfunt” inte utsläckas.

”Vi är övertygade om att denna enhet i tron inte kan tänkas bort ur den gemensamma framtiden och att de vitryska, ryska, ukrainska och andra folken skall leva samman i fred, kärlek och solidaritet”, hette det vidare i den Heliga Synodens uttalande. Kyrkans gränser kan inte bestämmas av politiska preferenser, etniska skillnader eller statsgränser. Kyrkan står upp för sin enhet oavsett alla förändringar i rådande förhållanden. Förmågan hos folken i det ”Heliga Rus” att bevara de värden som den kristna kulturen bygger på är av avgörande betydelse. Det är viktigt att Evangeliet utgör det grundläggande fundamentet och att man förblir trogen mot Guds bud, ”inte bara i det personliga livet, utan i nationernas liv och i relationerna dem emellan, så att de även i prövningstider förblir bröder”.

Den ukrainsk-ortodoxa kyrkan har medlemmar i alla regioner i Ukraina, heter det vidare. Det är den största religiösa institutionen i landet, lever med människorna och är nära dem i tider av lidanden.

Den ukrainska pluralismen framhålls. Invånarna tillhör olika etniska, språkliga och kulturella gemenskaper och har olika politiska uppfattningar. Somliga vill ha största möjliga integration med de västeuropeiska politiska strukturerna, andra vill ha starkare relationer mellan folken i det ”Heliga Rus” och bevara av dess ursprungliga kultur.

Kathpress 2014-03-21