Sammanlevnadens komplexitet behandlades vid synoden

Biskopssynoden tog på onsdagen upp den känsliga frågan om frånskilda och omgifta. De sammanhörande svårigheterna med kyrkans lära om äktenskapet var på eftermiddagen en huvudpunkt i förhandlingarna. Några av talarna citerade påven Johannes XXIII (1958–63), som vid Andra Vatikankonciliet talade om ”barmhärtighetens medicin”. Man borde inte förbise att många av dessa människor har oskyldigt hamnat i dessa ofta smärtsamma situationer, heter det i en av Vatikanen offentliggjord sammanfattning av onsdagens anföranden.

Vid presskonferensen i Vatikanen betonade den argentinske ärkebiskopen Víctor Manuel Fernández [bilden] att man inte kan finna en bättre pastoral vägledning av de drabbade om man bortser från den kyrkliga lärans komplexitet. Denna lära har gång på gång blivit vidareutvecklad, men utvecklingen behöver tid, sade rektorn för det påvliga institutet i Buenos Aires, som anses vara en av påvens nära förtrogna. Beträffade läran om äktenskapets oupplöslighet kan dock inte göras några eftergifter, om det var synodfäderna eniga.

På onsdagen behandlade deltagarna också familjernas särskilda problem i globaliseringens och krisernas era. Här kom särskilt afrikanerna till tals. Det finns en fara att en att starkt västligt och sekulärt inflytande förstör de afrikanska katolikernas religiösa och kulturella traditioner, sade ärkebiskopen av Jos (Nigeria), Ignatius Kaigama. Det gäller särskilt den massiva propagandan för barnbegränsning. ”De ger oss kondomer. Men vad vi behöver är föda, bildning, hälsovård och infrastruktur”, sade Kaigama.

Efter 50 års oavhängighet är de afrikanska staterna i stånd att tänka själva. Afrikas familjer är materiellt fattiga, men de äger en stor andlig rikedom. Kaigama försvarade sig mot anklagelser att den katolska kyrkan, särskilt i Afrika, skulle förorda en repressiv hållning mot homosexuella. Tvärtom företräder den varje människas värdighet, men den avvisar bestämt äktenskap mellan homosexuella. ”Läran förblir lära”, sade Kaigama.

Vittnesbörd från ett äkta par

På onsdagens eftermiddag redogjorde också det sydafrikanska paret Stephen och Sandra Conway för sina erfarenheter. Efter nära 21 års äktenskap hade de varit nära skilsmässa.

Om kyrkans förhållande till frånskilda och omgifta talade ärkebiskop Rino Fisichella, ordförande i det påvliga rådet för nyevangelisering, i en intervju i La Stampa (torsdag). Här vände han sig mot arbetsrättslig ”diskriminering” av drabbade. Som exempel nämnde Fisichella att omgifta lärare inte antas som lärare i katolska skolor. ”Varför skall inte frånskilda och omgifta som är aktiva i församlingen få undervisa i katolska skolor?” sade Fisichella.

Från äktenskapskris till rådgivning

Paret Conway har enligt sin text vid synoden åstadkommit en nystart av sitt förhållande. De fick stöd av den internationella kristna rådgivningsbyrån Retrouvaille. De har senare verkat som rådgivare inom detta initiativ. De berättade om sin rådgivningspraxis att ett olyckligt äktenskap genomgår olika stadier: efter den inledande romantiken följer en ökande desillusion och slutligen en krasch i relationen. Ur detta kan på nytt växa fram en glädje i äktenskapet, men för många par är det inte möjligt. Barnen lider både under olyckliga och upplösta äktenskap.

Kathpress 2014-10-08 och 2014-10-09