Samvetsbeslut inför Yttersta domen

Inför Michelangelos Yttersta domen samlas från och med tisdag till konklav för att välja en ny påve. Sedan 500 år – sannolikt första gången år 1513 – har Sixtinska kapellet med den världsberömda renässansfresken varit platsen för konklaven. Åtminstone 24 gånger har här en påve blivit vald. Den nu gällande valordningen som godkändes av Johannes Paulus från 1996 och av ytterligare bekräftades av Benedictus XVI fastslår att valet ska äga rum i rummet som räknas till världskulturarvet.

Vanligtvis är Sixtinska kapellet en del av huvudattraktionerna i Vatikanmuseet. Ljudnivån från nu senast drygt 5 miljoner besökare per år kan ibland få en att glömma att det rör sig om ett heligt rum. Sixtus IV lät inrätta kapellet – som mäter 41x13x21 meter och påstås motsvara Salomos tempel – som ett slottskapell: Slottskapellet skulle vara ”Salomos nya sal”. Han uppdrog 1482 åt några av dåtidens främsta konstnärer att utsmycka kapellet. Under sju månader framställde Botticelli, Perugino, Rosselli och Ghirlandaio Mose liv på den vänstra sidväggen och Jesu liv på den högra. En generation senare färdigställde Michelangelo åren 1508–1512 helfresken med skapelseberättelsen. Trettio år senare (1534–1541) följde på gavelspetsen Yttersta domen, för vilken målaren tvingades förstöra tre äldre fresker.

Även om bildprogrammen uppstod under olika pontifikat, så infogas de i en enhetlig framställning av frälsningshistorien: ”En av de mest geniala kyrkorna inom den kristna tron, med in i minsta detalj vackra fresker”, säger kardinal Lehmann lyriskt, när han som en av de sista fem kardinalerna anlände till konklaven.

I samband med rivningen av den gamla Petersdômen förlades efter 1506 en del av de påvliga gudstjänsterna till Sixtinska kapellet. I samband med dessa inträffade vid julen 1522 en tragisk olycka: När påven Hadrianus VI tågade in till högtidsgudstjänsten brast dörrposten. En schweitzergardist dödades och de båda freskerna ovanför dörren störtade in.

Mindre känd är en annan detalj i Sixtinska kapellet: Efter det att kardinaler vid ett flertal tillfällen valts till påve medan de under konklaven satt under Peruginos Petri nycklar blev det bråk om denna plats. Ceremoniemästaren fanns sig då tvingad att lotta ut platsen.

När det gäller problemet med den svarta och vita röken har Vatikanens planerare funnit en bättre lösning denna gång. Vid den kommande konklaven i Sixtinska kapellet finns två ugnar uppställda: i den ena kommer röstsedlarna att brännas och i den andra kommer röken att färgas med hjälp av kemikalier. Förra gången, 2005, gick det inte under tio minuter att avgöra om röken var svart eller vit. Nu ska dessutom klockringning från Peterskyrkan bringa klarhet om man valt en ny påve, men då med 20 minuters fördröjning.

Johannes Schidelko/Kathpress 2013-03-11