Sevärd intervju med KG Hammar

FREDRIK HEIDING

I veckan sände SVT en sevärd intervju (Min sanning) med KG Hammar, före detta ärkebiskop i Svenska kyrkan. Programledaren Petter Ljunggren låter Hammar träda fram på ett personligt och autentiskt sätt, även om det kan bli lite tjatigt när tema karriär – som Hammar gjorde utan att sträva efter det – upprepas ett flertal gånger.

Vi kommer den mångsidige KG Hammar in på livet då han berättar om sin syn på teologi, politik, kyrka, konst och sitt privatliv med mera. För katolska tittare är det naturligtvis också intressant att höra om Hammars (och mer allmänt Svenska kyrkans) förhållande till den katolska kyrkan. Vi får ta del av hans version av turerna kring den kontroversiella fotoutställningen Ecce Homo. Efter att ett planerat möte i Vatikanen först ställdes in på grund av utställningen, berättar Hammar hur han till slut fick besöka påven Johannes Paulus II i något som blev ett varmt och hjärtligt möte.

För egen del tycker jag att det är tilltalande med den lidelse och det engagemang som KG Hammar ger uttryck för. Hans teologiska och politiska intresse smittar av sig. Det finns något att ta ställning till. Tack vare ett välartikulerat språk kommer också nyanser och förtydliganden fram i hans synsätt.

Ljunggrens intervju börjar med frågan om Gud. Här förklarar Hammar att Gud aldrig kan bli ett objekt som andra ting i världen och att Gud inte kan fångas in i definitioner. Från mystiken, inte minst Dag Hammarskjölds, hämtar Hammar detta synsätt. KG Hammar betonar det som kallas negativ teologi, alltså insikten om att Gud är så beskaffad att språket når en gräns. Vi kommer Gud närmare genom beskrivningar av vem och hur Gud inte är.

På denna punkt menar jag dock att KG Hammar blir lite ensidig, i alla fall i jämförelse med Dionysios Areopagita (Pseudo-Dionysios, tidigt 500-tal) som räknas som en av portalfigurerna inom kristen mystik. En tolkning av Pseudo-Dionysios verk Den mystika teologin ger vid handen att den negativa (apofatiska, det som inte kan sägas) teologin faktiskt bygger på den positiva (katafatiska, enligt det som kan sägas) teologin. Vi kan alltså säga något om Gud, vilket också framgår med all önskvärd tydlighet i Pseudo-Dionysios verk De gudomliga namnen. Det är meningsfullt, om än otillräckligt, att använda adjektiv, namn och olika uttryck om (eller i kommunikationen med) Gud.

Det stämmer att en mystiker som Pseudo-Dionysios litar på intuition (mystik teologi) och vad som inte kan sägas (negativ teologi). Men i Den mystika teologin gör han också en tydlig markering att den positiva teologin fyller en funktion: ”In The Divine Names I have shown the sense in which God is described as good, existent, life, wisdom, power, and whatever other things pertain to the conceptual names for God. In my Symbolic Theology I have discussed analogies of God drawn from what we perceive. I have spoken of the images we have of him, of the forms, figures, and instruments proper to him, of the places in which he lives and of the ornaments he wears”. (The Mystical Theology, chapter 3, in: Pseudo-Dionysius, The Complete Works, Paulist Press, 1987, sid. 139.)

Jag menar alltså, med stöd utifrån Pseudo-Dionysios, att det är meningsfullt att säga något om Gud, medveten om att Gud är annorlunda än våra mänskliga försök att uttrycka oss om Gud.

Signum 6/2005 publicerade en artikel av KG Hammar om Dag Hammarskjöld.

Fredrik Heiding 2013-02-09

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16182848.ab

http://www.kyrkanstidning.se/notis/kg-hammar-berattar-sin-sanning-pa-tv-i-kvall