Självständighetsprotesterna i Katalonien splittrar även kyrkan

Hundratusentals katalaner kommer under onsdagen återigen att gå ut på gatorna för kräva sin rätt till självbestämmande och självständighet för sin region. Uppemot 1,5 miljoner människor förväntas delta i protestmarschen. Den äger rum varje år den 11 september i anslutning till den inofficiella katalanska nationaldagen (Diada). Massdemonstrationen organiseras med stöd av den regionala regeringen. Men också en betydande del av det katalanska prästerskapet deltar i mobiliseringen, rapporterar den tyska katolska nyhetsbyrån KNA.

Ett flertal katolska biskopar och präster har i gudstjänster och ställningstaganden under de senaste veckorna uppmanat till deltagande i demonstrationståget. Katalonien är en nation och har rätten att själv bestämma över sin egen framtid, förklarar ständigt Josep Maria Soler, abbot för klostret i Montserrat. ”Rätten till självbestämmande är en grundläggande rättighet” och ”vi borde åtminstone vara förtrogna med befolkningsmajoritetens önskan”, har även Francesc Pardo, biskop av Girona, sagt, när han uttalat sig för en folkomröstning över en möjlig uppdelning av Spanien.

Många ämbetsbärare har under söndagspredikningarna i år kommit in på en ytterst känslig situation med de ”politiska fångarna”, som några av de mest kända ledarna för självständighetsledarna kallas. I mitten av oktober kommer domen i den rättsliga processen mot medhjälparna till Kataloniens förre regeringschef, Carles Puigdemont, att avkunnas.

Dessa anklagas för att under en folkomröstning om självständighet den 1 oktober 2017, som inte var godkänd av centralregeringen, bland annat ha gjort sig skyldiga till uppror, förskingring av offentliga medel och civil olydnad. Några av de anklagade, som exempelvis den dåvarande katalanske vice regeringschefen Oriol Jungueras, riskerar uppemot 25 års fängelse. Puigdemont själv står inte inför rätta, eftersom han efter omröstningen flydde till Belgien. De flesta av de anklagade sitter sedan två år tillbaka i häkte, så även Carme Forcadell, den dåvarande kvinnliga talmannen i det katalanska parlamentet och före detta minister.

Xavier Novell, biskop av Solsona, anses som en avgjord förespråkare av självständighetsomröstningen. Han har under senare tid kritiserat de länga häktningstiden som ”fullständigt överdriven”. Den är en ”dom på förhand”. Biskopskollegan Pardo yttrade sig i helgen på ett liknande sätt: ”Var och en som tar konsekvenserna av att Katalonien kan utöva sin rätt till självbestämmande har min fulla respekt. Jag kan dock knappast göra mer än att be för dem och deras familjer.” Egentligen försöker den katolska kyrkan i regel att hålla sig utanför dylika politiska konflikter. Men självständighetsfrågan får känslorna att svalla på ett sådant sätt att allt fler ämbetsbärare tar ställning.

Klyfta även mellan ämbetsbärarna

I Katalonien är samhället splittrat i två nästa lika stora delar. Enligt en aktuell opinionsundersökning utförd av det katalanska opinionsundersökningsinstitutet CEO kräver för närvarande 44 procent självständighet från Spanien, medan 48 procent vill förbli spanjorer. Klyftan mellan de båda lägren tycks omöjlig att överbrygga. ”Denna klyfta går också rakt igenom gruppen av katalanska ämbetsbärare”, säger sociologen Oriol Bartomeus till den tyska katolska nyhetsbyrån KNA.

Barcelonas ärkebiskop, kardinal Juan José Omella, uppmanar samtidigt till att kyrkan bör ta på sig ”rollen att medla” mellan de båda grälande lägren. Det kräver även kardinal Ricardo Blazquez. Ordföranden för den spanska biskopskonferensen säger: ”Lagen och den spanska författningen måste följas och respekteras.” Och på denna punkt är den spanska författningen tydlig: den garanterar Spaniens enhet och räknar inte med någon rätt till självständighet för enskilda delar av staten.

Således har det under senare år kommit till återkommande verbala dispyter mellan den spanska biskopskonferensen och den inte obetydliga separatistflygeln inom den katalanska kyrkan, till vilken minst 400 präster, biskopar och ordenspersoner hör. Många katalaners önskan om självständighet splittrar såväl samhället som kyrkan. Skulle separatistledarna förklaras skyldiga i mitten av oktober kan situationen bli än mer tillspetsad.

Kathpress 2019-09-10

 

Detta är en nyhetstext.