Sprickor i Hagia Sofia i Istanbul

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I den senantika kyrkan Hagia Sofia i Istanbul har turkiska forskare funnit sprickor, enligt uppgifter i tidningen Millyet. Om inte renoveringsåtgärder vidtas kan sprickorna vidgas och på lång sikt hota hela byggnaden.

Hagia Sofia. Foto: Wikipedia.

Förbifarande tung trafik orsakar sättningar i den historiska byggnaden. Grunden är i emellertid intakt, trots att Istanbul ligger i ett jordbävningsdrabbat område. Därtill kritiserade historikern Zeynep Ahunbay att en luftkonditioneringsanläggning satts in i detta historiska kulturarv. Ledningen för museet hänvisar till de anställdas krav på en klimatanläggning.

Hagia Sofia. Foto: Wikimedia commons.

Den senantika Heliga Vishetens kyrka var fram till osmanernas erövring av Konstantinopel erövring 1453 den största kyrkan i kristenheten och centrum för den ortodoxa världen. Sultanen Mehmet II omvandlade kyrkan till moské. Den sekulära statens grundare Kemal Atatürk gjorde den år 537 av kejsar Justinianus invigda helgedomen till museum 1934. Sedan dess kräver konservativa muslimer att byggnaden åter skall omvandlas till moské. Islamisk bön förblir dock fortfarande förbjuden där.

Kathpress 2019-09-09

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I den senantika kyrkan Hagia Sofia i Istanbul har turkiska forskare funnit sprickor, enligt uppgifter i tidningen Millyet. Om inte renoveringsåtgärder vidtas kan sprickorna vidgas och på lång sikt hota hela byggnaden.

Hagia Sofia. Foto: Wikipedia.

Förbifarande tung trafik orsakar sättningar i den historiska byggnaden. Grunden är i emellertid intakt, trots att Istanbul ligger i ett jordbävningsdrabbat område. Därtill kritiserade historikern Zeynep Ahunbay att en luftkonditioneringsanläggning satts in i detta historiska kulturarv. Ledningen för museet hänvisar till de anställdas krav på en klimatanläggning.

Hagia Sofia. Foto: Wikimedia commons.

Den senantika Heliga Vishetens kyrka var fram till osmanernas erövring av Konstantinopel erövring 1453 den största kyrkan i kristenheten och centrum för den ortodoxa världen. Sultanen Mehmet II omvandlade kyrkan till moské. Den sekulära statens grundare Kemal Atatürk gjorde den år 537 av kejsar Justinianus invigda helgedomen till museum 1934. Sedan dess kräver konservativa muslimer att byggnaden åter skall omvandlas till moské. Islamisk bön förblir dock fortfarande förbjuden där.

Kathpress 2019-09-09

Detta är en nyhetstext.