Teologisk kritik mot ungdomssynodens dokument

Den katolske ärkebiskopen av stiftet Philadelphia i USA, Charles Chaput, har publicerat en artikel i den amerikanska teologiska tidskriften First Things där han reflekterar kritiskt över det arbetsdokument som har tagits fram inför den kommande biskopssynoden om ungdomar den 3–28 oktober i Vatikanen. Ärkebiskop Chaput är själv en av de fem personer som ska representera de amerikanska biskoparna vid synoden.

I artikeln lyfter han fram fem huvudsakliga teologiska svårigheter i dokumentet, som kallas Instrumentum laboris och är det dokument som synodens arbete ska utgå ifrån, även om synoden är helt fri att ändra, ta bort och lägga till i det. Chaput refererar i sin genomgång till ”en respekterad nordamerikansk teolog” som är en av dem som hört av sig till honom, som delegat till synoden, med synpunkter och tankar. Ärkebiskopen menar att även om det är reflektioner från en enskild person, med vilka man kan instämma eller inte, så bör de leda till vidare överväganden och diskussioner nu när de deltagande biskoparna gör sina förberedelser inför synoden. Övergripande menar Chaput att dokumentet inte lyckas betrakta verkligheten genom trons ögon trots ambitionen att göra det, på grund av ”ett genomgripande fokus på socio-kulturella element” på ett sätt som inte räknar med det religiösa och moraliska perspektivet som grundhållning.

Det första problemområdet som identifieras rör det Chaput kallar naturalism. Han ger flera exempel på att mycket utrymme i dokumentet ägnas åt att resonera om vad unga vill, men betydligt mindre åt att visa hur den individuella viljan alltid måste omvandlas av nåden i ett liv som överensstämmer med Guds vilja. Det saknas, menar han, riktlinjer för hur ”materiella omsorger kan upphöjas och orienteras mot övernaturliga mål”.

En ”otillräcklig beskrivning av hur kyrkans andliga auktoritet ska förstås” är det andra område där ärkebiskop Chaput ser behov av förtydliganden eftersom andan i dokumentet kan ge intryck av att huvuduppgiften för den undervisande kyrkan är ”att lyssna” vilket gör kyrkan till en röst ”bland andra röster” och inte till den som bär sanningen till världen. Det tredje området rör delar av den teologiska antropologin [människosynen – övers. anm.] som inte lyfter fram viljan i beskrivningen av den mänskliga personen, trots att viljan är den själskraft hos människan som är ”grundläggande inriktad mot det goda” och att det är viljan som är ”sätet för det moraliska livet, inte de skiftande känslorna”. Som fjärde område nämns vad som kallas för en ”relativistisk uppfattning om kallelse” där kritiken varnar för en ”falsk ödmjukhet” som överbetonar vägledning på bekostnad av kyrkans uppgift att också lämna ett objektivt, legitimt bidrag, utöver vad som kan ges av ”individens sökande efter privat mening”.

Som femte kritiskt område menar ärkebiskopen av Philadelphia att arbetsdokumentet beskriver kristen glädje alltför ensidigt som en sentimental känsla medan den dimension som ser glädje som frukten av den teologiska dygden kärlek, som i sin tur kännetecknas som ”ordnandet av allt annat utifrån kärleken till Gud”, tonats ner. Men kristen glädje kan aldrig separeras från ”korsets teologi”, vilket synoddokumentet anklagas för att bortse ifrån. Istället riskeras en felaktig bild av andligt liv som något som alltid skulle resultera ”i känslomässig glädje”. Chaput beskriver det pastorala problem som synoden egentligen bör besvara som om kyrkans roll är att få ungdomar att ”känna sig älskade av Gud eller att hjälpa dem veta att de är älskade av Gud, oavsett hur de råkar känna sig”.

Den teolog ärkebiskop Chaput refererar till tillägger utöver nämnda områden att det finns andra frågetecken i dokumentet som behöver rätas ut och diskuteras under synodens gång, framförallt en bristande förståelse av samvetet och dess roll i det moraliska livet, att det kan verka som om det finns en motsättning mellan sanning och frihet liksom ”en otillräcklig behandling av övergreppsskandalerna”.

Catholic News Agency, 2018-09-23

Läs artikeln i First Things via länken här

Dokumentet Instrumentum laboris på engelska finns via länken här och kan laddas ner som pdf här