Traditionell medicin och digitala läkartjänster

av JENNY LINDBERG

”Är någon av er sjuk skall han kalla till sig de äldste i församlingen, och de skall smörja honom med olja i Herrens namn och be böner över honom.” (Jak 5:14)

Det är väl känt att patientens anamnes (sjukhistoria) som den kommer fram vid ett personligt möte mellan läkare och patient står för den mest avgörande informationskällan när det gäller att differentiera mellan olika diagnoser. Denna anamnes kan vara mångordig eller fåordig, formuleras med varierande termer, framföras och förstås på olika sätt. Det gäller att tolka både ord och kroppsspråk och att vara fysiskt och själsligt närvarande i samtalet för att uppfatta även det outtalade.

I medicinen blandas naturvetenskapligt och humanistiskt samman och den ena dimensionen kan inte existera utan den andra. Det har traditionellt setts som en nödvändighet att därför personligen träffa patienten – personen bakom anamnesen – för att få en mer komplett bild av vad patienten lider av. Lidandet kan vara av fysisk, medicinsk art men det kan också härstamma från psykologiska, sociala och existentiella problem.

Människan av i dag går uppenbarligen mot att leva och verka alltmer digitalt. De tekniska förutsättningarna blir bättre och bättre och majoriteten blir bättre på att hantera de elektroniska verktygen. Så kanske finns det en poäng i att även sjukvård ska erbjudas digitalt? Digitalisering inom vården och även helt digitala läkartjänster har debatterats livligt främst under det senaste året, kanske mest i Läkartidningen men också i andra medier.

Digitala läkartjänster innebär förenklat att patienten loggar in på en sida och beskriver sina symtom. Utifrån denna berättelse dirigeras patienten kanske till ett personligt digitalt ”möte” med en läkare, eller man sköter hela samtalet som en blogg och ger olika rekommendationer till patienten. I bästa fall finns det också möjlighet att boka in ett läkarbesök om man utifrån vad patienten uppger bedömer att det är nödvändigt med en fördjupad anamnes och en mer noggrann kroppsundersökning.

Det finns flera fördelar med digitala tjänster och det främsta argumentet för deras utökning är ökad tillgänglighet och effektivitet. Det skyltar i alla fall de flesta kommersiella digitala läkartjänster med. Det finns också en annan bakomliggande tanke och det är att anamnesen och bedömningen av patienten, om den blir mer avskalad från allt det ”onödigt” mänskliga och subjektiva, blir mer korrekt och bättre vägledande för behandlingsvalen.

I samma spår går argumentet att den medicinska bedömningen skulle bli bättre om inte läkaren träffar patienten personligen utan i stället tolkar de uppgifter som har lämnats av patienten digitalt. Här finns det en föreställning om att man med hjälp av artificiell intelligens kan förbättra läkarens bedömning och handläggning av patienten.

Jag ser dock även flera nackdelar med en utökad digitalisering. Till ett visst mått är den nödvändig och det vore oklokt att inte använda sig av de tekniska hjälpmedel vi har för att göra vården mer effektiv och säkrare. Men om man skulle skala bort den mänskliga kontakten helt är jag övertygad om att alla de mänskliga vårdbehoven inte skulle bli tillgodosedda. Tillstånd som inte har en rent medicinsk förklaring skulle hamna mellan stolarna, liksom även de personer som inte har förmåga att hantera de tekniska verktygen.

Det idealiska vore kanske att en viss del av vården digitaliseras men att man samtidigt i hög utsträckning satsar på att bevara och öka tillgängligheten till det traditionella patient-läkarmötet med dess mer mänskliga aspekter av lyssnande, djup förståelse och beröring. Då kan också den mänskliga sidan av läkaryrket praktiseras, det vi med andra ord brukar kalla läkekonst.

Foto: Simple Wikipedia.

Digitalis är ett läkemedel som verkar genom att reglera hjärtrytmen och öka hjärtats pumpkapacitet. När man akut ger digitalis vid exempelvis förmaksflimmer brukar man med läkarjargong säga att man digitaliserar patienten. Digitalis är således ett läkemedel med många goda effekter men vid överdosering kan det leda till stor skada, kanske till och med patientens död vid uttalad digitalisförgiftning. Parallellen med digitalisering inom sjukvården är uppenbar. I lämplig omfattning är det till stor gagn både för patienter och för sjukvårdens organisation. Flödet blir jämnare och patienter får snabbt tillgång till effektiv hjälp. Dock ska man inte överdosera i tron att det råder bot på alla problem inom vården, för då står vi inför en ännu större kris.

Jenny Lindberg 2018-12-19

Jenny Lindberg är med. dr, överläkare i njurmedicin vid Skånes universitetssjukhus samt doktorand i medicinsk etik vid Lunds universitet. Medlem av Respekts råd.