Uppgifter om korruptionshärva i Vatikanen

Vatikanen hotar med att vidta rättsliga åtgärder med anledning av ett program som nyligen sändes i tv i Italien. Programmet har kommit över interna kyrkliga dokument som man menar visar att påven Benedictus XVI och hans statssekreterare, kardinal Tarcisio Bertone, förflyttade en ärkebiskop på grund av att denne försökt att rensa upp bland den korruption och det finansiella vanstyre som han upptäckt i Vatikanstaten.

”De oantastbara” är ett granskande nyhetsprogram som visas varje vecka på den kommersiella tv-stationen La7. Sändningen den 25 januari baserade sin redogörelse huvudsakligen på privata brev av ärkebiskop Carlo Maria Viganò, som var vice guvernör för Vatikanstaten från juli 2009 till september 2011. I syfte att avslöja grova fall av korruption, maktkamp och falskanklagelser inne i Vatikanen, använde journalisten och programledaren Gianluigi Nuzzi korrespondens som ärkebiskopen skickat till påven och till kardinal Bertone mellan mars och juli månad år 2011. Programledaren målade upp en bild av ärkebiskop Viganò, 71, som en reformator som kämpat för att skydda sitt eget anseende gentemot ”ärekränkande” falskanklagelser på grund av hans resoluta (no-nonsense) sätt att försöka ”rensa upp” i Vatikanstaten. Dessutom ska han ha kämpat för att få jobba kvar på sitt arbete i Rom, när han märkte att ett beslut om att utnämna honom till påvlig nuntie (Vatikanens diplomatiska sändebud) i USA var överhängande.

”Min eventuella förflyttning, även om den innebar en befordran till en viktigare befattning, skulle innebära ett nederlag som vore svårt att acceptera och den skulle också omintetgöra tilltron till den helige Faderns egen person”, varnade ärkebiskop Viganò påven Benedictus XVI den 4 april, enligt ett av de i programmet citerade breven.

Redan den 27 mars skriver han till påven: ”Om jag förflyttas från min nuvarande post inom förvaltningen i detta läge, skulle det skapa stor förvirring och nedslagenhet hos dem som trodde att det var möjligt att städa upp bland all korruption och allt maktmissbruk, som varit ingrodda i ett flertal befattningshavares ledarstil sedan länge.”

I ett annat av sina brev anklagar ärkebiskopen en finans- och ledningskommitté bestående av ”namnkunniga bankmän”, bland dem chefen för Vatikanens bank, för att agera ”mer utifrån sina egna intressen än för våra”.

Vatikanen har inte ifrågasatt äktheten i ärkebiskop Viganòs brev. Men dagen efter att tv-programmet sändes, uttryckte chefen för Vatikanens presstjänst, jesuitpater Federico Lombardi ”förbittring över spridningen av icke offentliga dokument”. Han sade att Vatikanens statssekretariat och gouvernement ska vidta åtgärder – ”rättsliga om så behövs” – för att bemöta anklagelserna mot medlemmarna av finanskommittén. I ett 700 ord långt uttalande, som tros ha utgått från statssekretariatet, kritiserade Lombardi programmet skoningslöst för att ha använt ”diskutabla metoder”, för att ha lagt fram ”vinklad information om Vatikanen och kyrkan, samt för att ha presenterat dess ”ledarskapsstrukturer” som ”djupt präglade av stridigheter, splittring och kamp mellan falanger”. (Han nämnde dock inte att Gian Maria Vian, chefredaktören för Vatikanens tidning L’Osservatore Romano, deltog i programmet och gav en halvtimmes lång intervju om Viganò-affären.)

Ärkebiskop Viganòs ovilja att lämna Vatikanen kan också ha berott på det faktum att det skulle ha försenat möjligheterna för honom att en dag själv utnämnas till kardinal. I ett brev, av den 27 mars, till kardinal Bertone markerar han att statssekreteraren ”sedan 2007” lovat honom att han skulle bli vice guvernör ”för att hjälpa kardinal Giovanni Lajolo [guvernören] att bringa ordning i Vatikanstatens olika tillgångar, för att sedan efterträda honom när tillfälle gavs”. Att bli hans efterträdare skulle ha garanterat honom kardinalshatten.

Men den 3 september kungjorde Vatikanen att ärkebiskop Giuseppe Bertello, Vatikanens diplomatiska sändebud (”nuntie”) till Italien, skulle ta kardinal Lajolos position som chef för gouvernementet. Påven utnämnde honom senare till en av sina nya kardinaler. Samma dag utnämndes biskop Giuseppe Sciacca, en domare vid den romerska äktenskapstribunalen, till vice guvernör. Drygt sex veckor senare, den 19 oktober, kungjorde Vatikanen offentligt att ärkebiskop Viganò fått en ny befattning – som nuntie i Washington.

Redan i juli månad berättade han för påven att han var ”djupt bedrövad och besviken” över beslutet. ”Under andra omständigheter vore en sådan utnämning ett tecken på stor uppskattning och tilltro till mig, men i nuläget kommer den att betraktas som en förkastelsedom av mitt arbete och följaktligen som ett straff”, säger han.

Rom, Robert Mickens, The Tablet, 2012-02-04

Läs  också här det uttalande från gouvernementet som publicerats på Vatikanens hemsida.