Varför president Trump är lika farlig som Kaiser Wilhelm II

EmporerWilhelm2Några större tyska tidningar har på senare tid börjat jämföra president Trump med den tyske kejsaren Wilhelm II. Frankfurter Allgemeine Zeitung skriver bland annat följande:

”När narcissistiskt präglade personligheter som Donald Trump eller Wilhelm II kommer i ledningen för en stat kan deras mål och sätt att leda bli farliga – och öppna porten till oanade ödesdigra konsekvenser”

Den som läst den rikhaltiga litteraturen om kejsar Wilhelm, exempelvis Christopher Clarkes Kaiser Wilhelm II – A Life in Power, eller Giles MacDonoghs The Last Kaiser – William the Impetuous, för att nu bara nämna några, kan bara nicka igenkännande. Nyare forskning har visserligen visat att ingen – inte ens Wilhelm II – ville ha ett världskrig, men tillfälligtvis spelade han en ödesdiger roll, inte minst genom sin ”check in blanco” till Österrike-Ungern. Alla de egenskaper som nämns i artikeln i den tyska tidningen, impulsivitet, instabilitet, flyktighet, men också lättrördhet, sabelrasslande stoltserande och strävan att alltid stå i centrum nämns även i Jan-Olof Olssons oförlikneliga bok om förspelet till första världskriget, ”1914”. Ett helt kapitel ägnas Wilhelm II, ”Allerhögste krigsherren och hans armé”, och beskriver personlighetsdrag typiska för en narcissist. Trump verkar ha dem.

Frankfurter Allgemeine Zeitung skriver vidare att Wilhelms ledningsstil var utpräglat autokratiskt. Han krävde ett anpassligt förhållningssätt av alla politiker och diplomater. Självständiga meningsyttranden och motsägelser togs mycket illa upp. Han ville göra allt själv och blandade sig i allt. Resultatet blev ett ovärdigt förmynderi, ögontjäneri, fjäsk och gunstlingskap, vilket bidrog till att självständiga organ undandrogs allt inflytande. Antingen var monarkens viljeyttringar så fastlagda att ministrar och statssekreterare bara resignerat kunde tillmötesgå dem, eller så kunde Wilhelm visa sig som den känslo- och ögonblicksmänniska han var och handla rakt emot vad en rationell och nykter person skulle göra och ändra åsikt från en dag till en annan. Sedan han avsatt Bismarck som kansler följde en lång rad efterträdare, som förr eller senare föll i onåd. Felet låg i den tyska författningen, som var skräddarsydd för en Bismarck. De som kom efter honom (Caprivi, Hohenlohe, Bülow och Bethmann-Hollweg) var oförmögna att hålla stånd mot denne febrige, taktlöse och i panik reagerande, despotiske kejsare och hans infall.

Frankfurter Allgemeine Zeitung skriver:

”Likheterna mellan president Trump och Kaiser Wilhelm är på många ställen tydliga. Även hos denne republikan finns instabilitet omvittnad, likaså hans flyktighet, växlingen mellan hot och tillbakadraganden, fram och tillbaka. Även hos honom kan en iakttagare notera översvallande känslor och ett omåttligt och delvis omoget beteende och se lättrördhet, stoltserande och strävan att stå i centrum på scenen.”

Källa: Frankfurter Allgemeine Zeitung 2016-09-26

Artikeln är värd att läsas i sin helhet, via denna länk här. Den är skrämmande.