Vatikanen bekräftar: Johannes Paulus I på väg mot helgonförklaring

Vatikanen bekräftade på torsdagen att Albino Luciani – mer känd som påven Johannes Paulus I – är på väg mot helgonförklaring genom att han nu officiellt kan tituleras ”vördnadsvärd” av troende över hela världen. Påven Franciskus ska, enligt Vatikanens kommuniké, ha gett grönt ljus för processen i onsdags i ett möte med kardinal Angelo Amato som är prefekt för Vatikanens kongregation för helgonförklaringar. Med Franciskus godkännande av hans ”heroiska dygd” skulle nästa steg för ”påve Lociani”, som hittills har titulerats ”tjänare av Gud”, vara en saligförklaring. Tillsammans med Johannes Paulus I har processen i sju andra fall också gått vidare.

Född den 17 oktober 1912 i den norditalienska regionen Veneto skrev Albino Luciani historia när han valdes till påve den 26 augusti 1978 och tog ett dubbelnamn från namnen på sina två omedelbara företrädare, S:t Johannes XXIII och Salige Paulus VI. Världen chockerades sedan när han dog bara efter 33 dagar i ämbetet (34 med dagen då han valdes, vilket är det kyrkorättsligt korrekta sättet att räkna) vilket gjorde hans pontifikat till ett av kyrkohistoriens kortaste.

Som den förste påven född på 1900-talet är han också den senaste italienaren som blivit vald till påve. Han kallas ofta för ”den leende påven” av dem som kände honom eller kommer ihåg hans val. Prästvigd vid 23 års ålder kom Luciani att arbeta som både lärare vid och i ledningen för ett prästseminarium. Efter att ha doktorerat i teologi vid Gregoriana-universitetet i Rom utnämndes han 1958 till biskop av stiftet Vittorio Veneto av Johannes XXIII och fanns med vid öppningen av Andra Vatikankonciliet 1962. Han deltog vid konciliets samtliga sessioner innan dess avslutning 1965. Paulus VI utnämnde Luciani till patriark av Venedig 1969 (ett av de få patriarkaten i den latinska kyrkan), vilket normalt också innebär en kardinalshatt som han fick av samme Paulus VI år 1973.

Som påve hann Johannes Paulus I inte hålla mer än fyra allmänna audienser innan han dog. Hans plötsliga död har gett upphov till konspirationsteorier och spekulationer om mordiska intriger i Vatikanen. Emellertid publicerades nyligen en bok av den italienska journalisten Stefania Falasca, som är vice postulator för Johannes Paulus I:s helgonförklaringsprocess, och som definitivt avfärdar alla sådana spekulationer. Falasca visar genom både dokumentation och vittnesmål att Johannes Paulus I drabbades av en plötslig och okänd hjärtåkomma natten före han dog, vilken förmodligen hade kopplingar till ett tidigare hjärtproblem som påven trodde hade botats från, men som mest troligen var orsaken till hans död.

Processen för Johannes Paulus I:s helgonförklaring öppnades officiellt 2003. Vägen ligger nu öppen för saligförklaring [det vill säga, när ett helgon kan vördas i kyrkans officiella liturgi i ett stift eller en religiös orden – övers. anm.], vilket kräver ett styrkt mirakel som kan kopplas till hans förbön. En helgonförklaring [det vill säga, när helgonet kan vördas i liturgin i hela kyrkan – övers. anm.] kräver två styrkta mirakel.

Catholic News Agency, 2017-11-09