Dialogen med islam i Frankrike

Islam är den näst största religionen i Frankrike. Antalet muslimer uppgår till tre miljoner. I proportion till den totala befolkningen i landet är muslimerna i Frankrike procentuellt flera än de kristna i Indien. Dessa muslimer kommer från 30 olika länder och nära hälften av dem är franska medborgare. I Frankrike finns sex stora moskéer, ett 80-tal medelstora sådana, och flera hundra mindre lokaler där muslimerna förrättar sin bön. På initiativ av de franska biskoparna bildades 1973 Sekretariatet för relationerna med islam. Detta sekretariat som alltså i år firar 20-årsjubileum, har till uppgift att samordna den redan existerande dialogen med islam samt att arbeta med de konkreta pastorala frågorna som uppkommer i kontakten med islam.

Fader Gilles Couvreur är för närvarande ansvarig för sekretariatet tillsammans med en arbetsgrupp. Han var tidigare arbetarpräst och hade då nordafrikanska muslimer som arbetskamrater. Vid avdelningen Mission et religion inom Institut Catholique i Lyon fick han senare möjlighet att fördjupa sina kunskaper om islam. Sekretariatet har regelbunden kontakt med fyra biskopar och ett femtontal specialister inom olika kompetensområden.

Efter tjugo års verksamhet är det naturligt att se tillbaka på den historiska utvecklingen samt att närmare analysera den aktuella situationen. När sekretariatet bildades var flertalet muslimer ensamstående arbetare från Nordafrika. De var koncentrerade till två regioner, norra Frankrike och Lyon-området, och de arbetade inom gruv- eller textilindustrin. I dag är muslimerna spridda över hela landet och i så gott som varje stift finns ett organiserat muslimskt-kristet samarbete.

En angelägen pastoral fråga som sekretariatet arbetat särskilt med är blandäktenskapen mellan katoliker och muslimer. Problematiken har behandlats i ett dokument som utkommit i fyra upplagor. Vidare har publicerats ett tiotal dokument kring andra preciserade ämnen som t.ex. ”Jesus och Koranen”, ”sekularism och religionsfrihet”, ”fastetiden och ramadan” etc.

Det aktuella politiska och ekonomiska läget gör dialogen mellan kristna och muslimer mer angelägen än kanske någonsin tidigare, samtidigt som det medför stora svårigheter för samexistensen. En svårighet består i att den muslimska trosgemenskapen i Frankrike inte alls är enhetlig. Vad är det som förenar saudiarabiska fromma och puritanska muslimer med tunisiska ”liberala” sådana, eller indiska muslimer med nordafrikanska? Skillnaderna mellan folkgrupperna skadar den interna kommunikationen inom den muslimska världen och även bilden utåt. I dialogsammanhang t.ex. är det ofta svårt att hitta en muslim som kan anses vara ”representativ”.

Ett annat hinder i dialogen är bristen på ömsesidighet. Många västerlänningar blev chockerade när de fick höra att fältprästerna vid Gulf-kriget inte fick tillåtelse att fira mässa i Saudiarabien. Om man gentemot detta faktum betänker att muslimerna i Frankrike sedan länge har rätt att bygga moskéer och att be i relativ ostördhet blir bristen på ömsesidighet uppenbar. Vidare beklagar man att de som konverterar till kristendomen i Nordafrika eller i Asien inte behandlas med samma välvilja som konvertiterna till islam i Västvärlden, och att muslimska heliga platser inte är öppna för allmänheten som västerländska katedraler. Svårast är situationen i Sudan och i Nigeria där de kristna allvarligt hotas av upprättandet av en muslimsk stat.

I fullt medvetande om alla dessa problem söker man inom sekretariatet att via en dialog på basnivå eliminera fördomar och motsättningar samt att stödja alla initiativ till samförstånd. Bland de konkreta initiativen som man stöder kan nämnas muslimernas utbildning. Många menar att muslimska ungdomar lättare integreras i det franska samhället om de får mer kunskap om sin egen religion och dess traditioner. Som ett led i en sådan satsning gav inrikesministeriet 1991 sitt tillstånd till öppnandet av ett muslimskt institut nära Château-Chinon där europeiska imamer skall få sin utbildning.

Sekretariatet stöder likaså de möten som sedan femton år tillbaka organiseras vid jesuiternas centrum i Hautmont, nära Tourcoing. Varje år träffas närmare tvåhundra personer, kristna och muslimer från olika miljöer, för att diskutera ämnen som berör spiritualitet eller dagsaktuella frågor. Vid det senaste mötet i februari 1993 samtalade man om förlåtelse och barmhärtighet.

Bönen, slutligen, är en betydelsefull mötespunkt. Under Gulf-kriget samlades katoliker, protestanter, muslimer och judar i Lille, Marseille, Rouen och Montpellier för att be om fred.

Nyligen har monsignore Favreau, biskopen av Nanterre, inbjudit alla imamer från Les Hauts-de-Seine till en dags samtal och bön.

’ Secretariat pour les relations avec l´Islarm: 71 rue de Grenelle, F-75007 Paris, Frankrike.