Låt mig med hjärtat ha förbarmande; här
efter på mitt sorgsna själv se milt
Och vänligt; plågat sinne vilt
Plågar, fast det själv plågan bär.
Jag trevar efter tröst som ej finns här
I tröstlösheten; liksom från ljuset skilt
Mörkret ej ger den blinde ljus; och spillt
I grus, vatten ej stillar törst som tär.
Själ, själv, du stackars narr, jag råder dig:
Sänd dina trötta tankar någon annan stans
En stund; ge trösten rum att rota sig,
Låt glädjen växa, Gud vet när och var; en glans
Sig sprider från dess leende, oväntat, tvingas ej;
Av ljus bland bergen binds en ljuvlig krans.
(Till svenska av Bernt Sandström)
My own heart let me more have pity on; let
Me live to my sad self hereafter kind,
Charitable; not live this tormented mind
With this tormented mind tormenting yet.
I cast for comfort I can no more get
By groping round my comfortless, than blind
Eyes in their dark can day or thirst can find
Thirst’s all-in-all in all a world of wet.
Soul, self; come, poor Jackself, I do advise
You, jaded, let be; call of thoughts awhile
Elsewhere, leave comfort root-room; let joy size
At God knows when to God knows what; whose smile
’s not wrung, see you; unforeseen times rather – as skies
Betweenpie mountains – lights a lovely mile.
Gerard Manley Hopkins har t.o.m. i England först upptäckts under 1930-talet. Sedan dess har han emellertid präglat en hel generation av engelska poeter.
Född 1844 i Stratfort, Essex, upptogs han 1863 i Balliol College i Oxford där han underfyra år läste klassisk filologi. 1866 konverterade han till den katolska kyrkan och 1868 inträdde han i Roehampton i jesuitorden. 1884 kallades han som professor i grekiska till University College i Dublin där han 1889 dog.
Hopkins gick långt utöver sin tids viktorianska stil- och formmönster, och man kan lugnt påstå att han rent av har skapat ett nytt språk i engelsk poesi. Men framför allt präglas hans dikter av en oerhört djup religiös och andlig erfarenhet där han försöker ge uttryck åt trons fördolda värld.
I Sverige har Hopkins hittills knappast uppmärksammats – något som åtminstone delvis sammanhänger med den stora svårigheten att tolka honom på ett främmande språk. Vi publicerar nedan ett enligt vår mening lyckat försök till en tolkning och hoppas kunna återkomma med ytterligare dikter (red.).