Moralisk intuition och förnuft

På Katolska bokförlaget har just utkommit en liten skrift med rubriken Etiska riktmärken vid livets gränser II. Den utgör fortsättningen på en skrift med samma rubrik åtföljd av siffran I som kom ut 1979. Till det yttre ser boken ganska anspråkslös ut med sina 100 sidor, men innehåller ett mycket vederhäftigt och tankeväckande stoff för den som vill sätta sig in i och tänka vidare kring de bioetiska frågeställningarna rörande abort, eutanasi, fosterdiagnostik, organtransplantation med flera områden som rör livets båda gränsområden – tillblivelse och död.

Boken innehåller en serie artiklar av olika författare, flera har tidigare varit publicerade i Signum. De olika artiklarna speglar något av den utveckling som skett under de sista åren på det bioetiska området. Det har varit år då den tekniska utvecklingen aktualiserat och drivit fram livliga debatter inom dessa områden, där det både har rört sig om att knyta an till grundläggande etiska principer kring livets okränkbarhet, men också om att se hur nya teknologier har skapat delvis nya frågeställningar där tänkande i gamla banor inte omedelbart ger svar på alla frågor.

Erwin Bischofberger som är en av bokens utgivare och själv medförfattare i flera av artiklarna tillhör dem som själv aktivt bidragit till att föra det bioetiska tänkandet framåt. Som livlig debattör, undervisare och föreläsare har han i många år levt nära de bioetiska frågeställningarna, och det har bl a burit frukt i det grundparadigm för bioetiskt tänkande som presenteras i bokens slutkapitel tillsammans med läkaren Gustav Giertz. Hörnpelarna i detta paradigm är livsbejakelse, integritetsskydd, framtidsfrämjande och strävan efter enhetlighet. Initialerna i dessa fyra begrepp bildar ordet LIFE. Denna LIFE-paradigm är en modell för etiskt tänkande som sedan kan tillämpas på alla de olika bioetiska frågeställningarna kring livets gränser. Modellen ger inga färdiga svar, men författarna menar att den innehåller etiska grundnormer som alla borde kunna enas kring och ge en hjälp att tänka vidare kring de olika specifika frågeställningarna.

En grundhållning som går igen i boken, inte minst i inledningskapitlet av John Mahoney är att varje människa har en moralisk instinkt eller intuition vilken hon i kombination med sitt förnuft kan göra bruk av för att komma fram till etiska ställningstaganden. Det räcker således inte med att luta sig emot tidigare en gång för alla givna etiska normer. Varje ny situation kräver att den enskilda individen tar ställning och utifrån sin egen intuition kommer fram till vad som är rätt och fel. Detta motsäger på intet sätt att det finns givna för alla giltiga normer, men normerna måste s a s ”bottna” i den enskilda individen. Boken vädjar till denna etiska intuition hos läsaren snarare än att ge färdigproducerade svar i de enskilda etiska frågeställningarna.

LIFE-paradigmet är ett försök att hitta en minsta gemensam nämnare av etiska grundnormer som alla kan skriva under på. För mig känns detta paradigm helt riktigt, men jag kan tycka att författarna är något blåögda i sitt försök till brobyggande mellan olika åsiktsriktningar. Det finns skiljelinjer i etiska ställningstaganden som är djupgående och som inte så lätt låter sig överbryggas, och jag saknar en analys av dessa skiljelinjer i boken. Till exempel: Om man tilllämpar LITE-paradigmet på aborter, så blir det negativt för alla fyra parametrarna – abort är inte livsbejakande, inte integritetsskyddande, inte framtidsfrämjande och inte uttryck för en enhetlighet i etiska resonemang eftersom vi brukar vara mycket mera måna om att skydda livet i andra sammanhang än när det gäller foster. Vi äger tillräckligt mycket kunskap och etisk intuition för att konstatera att den abortpraxis som bedrivs i Sverige med ca 30 000 aborter per år understödd av en samhällsideologi som hävdar att den fria aborträtten i varje situation går före kravet på livets skydd är något djupt orättfärdigt. Likväl finns det många, inte minst ledande ideologer inom RFSU, som hävdar motsatsen. Sådana klyftor tror jag inte att LIFE-paradigmet kan överbrygga.

Även om det inte är bra att servera alltför många färdiga etiska normer och komma med moraliska pekpinnar, utan mera förtjänstfullt att vädja till den enskilda individens egna etiska intuition, så bör man heller inte vara rädd att dra slutsatser av sitt resonemang där sådana slutsatser kan dras. Boken framställer på ett förtjänstfullt sätt det komplicerade och mångfacetterade i etiska frågeställningar, men baksidan av detta blir att det som borde sägas kanske inte blir sagt. Man lindar in sina etiska slutsatser i så många reservationer och försök till brobyggen att reella klyftor blir osynliga. Därvid lämnar man åt mera militanta och kanske betydligt mera onyanserade grupper att stå på barrikaderna. Rätt till liv-rörelsen har tagit sig många uttryck i vårt land och ofta blivit hårt kritiserad för sin realism och brist på hänsyn och nyans. Dock har rörelsen ett väsentligt budskap till vår tid, och det är viktigt att etiker av facket som är vana att resonera mera nyanserat inte sticker huvudet i busken för detta budskap. Risken är då att det uppstår en splittring mellan den som bara resonerar utan att dra några konsekvenser av sitt resonemang och dem som bara drar konsekvenser utan att resonera.

Därmed harjag lämnat ett första bidrag till det som boken syftade till att väcka: debatt.

Jag rekommenderar boken varmt till alla som är intresserade av detta ämne.