Oväntat besök på Athos

För första gången har ett ryskt statsöverhuvud vallfärdat till det Heliga Berget Athos. Fredagen den 9 september i år, i samband med ett officiellt besök i Grekland, kom president Vladimir Putin till Athos. Hur bevakades detta besök i media?
För första gången har ett ryskt statsöverhuvud vallfärdat till det Heliga Berget Athos. Fredagen den 9 september i år, i samband med ett officiellt besök i Grekland, kom president Vladimir Putin till Athos. Hur bevakades detta besök i media?
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Vid två tidigare tillfällen har Rysslands president Vladimir Putin haft för avsikt att besöka Athos, första gången i december 2001 då plötsliga höststormar lade hinder i vägen. För ett år sedan var alla förberedelser klara då Beslandramat inträffade och satte stopp. Tredje gången gillt heter det, och det var en synbarligen nöjd och tacksam president som satte sin fot på Athoshalvön, där tusentals munkar från hans hemland under många sekler tillbringat ett monastiskt liv och utgjort en bestående länk till hemlandet.

Vallfärden blev avslutningen på ett tvådagarsbesök i Grekland den 8–9 september. I Thessaloniki hade Putin dag ett överläggningar med president Stephanopoulos och premiärminister Karamanlis men hann också på eftermiddagen med en utflykt till Vergina, där presidenten guidade sin gäst i utgrävningsområdet, i museet med gyllene skatter från Alexander den stores tid och på platsen för Filip II:s grav (Alexander den stores fader). Men in i det sista föreföll athosresan osäker – klockan 16.07 rapporterade Pravdas nätupplaga att dåligt väder eventuellt kunde ställa in den.

Stort säkerhetspådrag

Men en resa som denna fordrade omfattande förberedelser inte minst ur säkerhetssynpunkt. Enligt den grekiska dagstidningen Kathimerini kan ett 40-tal ryska säkerhetsmän i förväg ha kommit till halvön och monterat upp två och ett halvt ton teleutrustning. Flera hundra grekiska poliser skulle även biträda med säkerheten. Oron för tjetjenska eller andra terrorister var ingenting som man kunde bortse ifrån.

Fredagen visade sig bjuda på ett ypperligt väder och arrangemangen för presidentbesöket fortlöpte som planerat. Vid middagstid anlände han med sällskap båtledes till Dafní, den officiella hamnen på halvöns västsida. Där väntade en jeep för vidare färd på slingrande vägar allt högre och högre upp mot den högplatå där Karyés ligger. Halvöns grovt tillyxade vägar tillåter inte personbilar av vanligt slag. Karyés uppstod på 800-talet och utvecklade sig till centrum för det Heliga Bergets centrala förvaltning. Där finns det autonoma territoriets ”regering”, Hierá Epistasía (den Heliga tillsynen) och ”parlament”, Hierá Koinótes (den Heliga gemenskapen). I Karyés bor även den grekiske guvernören, direkt underställd Greklands utrikesminister.

Möte i det Heliga Bergets centrum

I en intervju med The Associated Press hade fader Nikolaj Belasjov från Moskvapatriarkatets avdelning för interortodoxa frågor påpekat att ”den ryske presidenten länge har velat besöka Berget Athos. Detta är hans privata pilgrimsfärd” (Orthodox News 20/9 2005). Vid ankomsten till Karyés hälsades presidenten först välkommen av guvernören. Därefter vandrade han till den tusen år gamla Protatonkyrkan mittemot förvaltningsbyggnaden. Där mötte representanter för det Ekumeniska Patriarkatets exarkat med metropoliten av Sebaste i spetsen, vidare de fyra medlemmarna av Hierá Epistasía med igumenen, arkimandrit Pavlos, tjänstgörande protepistat, och samtliga 20 medlemmar av Hierá Koinótes, en för varje kloster. ”Jag är tacksam för den möjlighet ni har givit mig att besöka det Heliga Berget”, sade presidenten. ”Detta är en särskild plats för ortodoxa kristna och hela den kristna världen. I Ryssland har vi alltid hållit de munkar som levde här i stor vördnad och ära.” (News from Russia 9/9 2005 kl. 15.40). ”Ryssland har alltid haft starka band med Berget Athos. Alla dess andliga rötter är förenade med Berget Athos. I mitt land har alla samhällsskikt stor respekt för Berget Athos.” (Hellenic Republic Embassy of Greece, Washington, 10/9 2005).

President Putin kysste broderligt samtliga på kinden och därefter gick de in i kyrkan där en gudstjänst förrättades. Inne i kyrkan tände presidenten ett ljus och ärade på ortodoxt sätt den undergörande Gudsmodersikonen Axión estin (Det är värdigt …). Ikonen har fått sitt namn från inledningsorden till en Mariahymn där Gudsmodern lovprisas som ”högre ärad än keruber och ojämförligt mer prisad än serafer”. Vid sammankomsten utbytte protepistaten och presidenten gåvor i form av ikoner; den senare erhöll en ikon med den helige Athanasios bild. Huruvida presidenten dessutom utlovade två kyrkklockor att hänga i Protaton, framgår inte av rapporterna. Enligt tidningen Kathimerini (1/9 2004) lär Putin ha haft sådana planer vid det uppskjutna besöket förra året.

Portaítissa – Iverskaija, högt älskad i Ryssland

Efter besöket i Karyés, där presidenten även avlade ett besök inne i förvaltningsbyggnaden, fortsatte sällskapet till klostret Ivíron på halvöns östsida. Att presidenten önskade komma dit är inte överraskande. Star-

ka band förenar det med det ryska folket. Det gamla georgiska (iberiska) klostret skyddas av en särskilt undergörande Gudsmodersikon, på grekiska kallad Portaítissa , dvs Hon som vaktar vid porten. Ikonen syntes på vågorna, kringvärvd av eldslågor, en dag under 800-talet och fördes in i kyrkan. Morgonen därpå fann munkarna ikonen vid porten. Detta upprepades ett par gånger, varefter man förstod att Gudsmodern ville skydda klostret genom att bevaka ingången. Anknytningen till Ryssland stammar från år 1648 då en kopia på begäran av tsar Alexej I fördes till Moskva för att bota en kvinnlig anhörig. Sedan dess har åtskilliga kopior målats i Ryssland med samma undergörande kraft. Iberiska porten vid Röda torget i Moskva, som Stalin lät rasera men som nu har återuppförts, hyser i kapellet en undergörande Portaítissa, kallad Iverskaija. President Putin är mycket väl informerad om denna ikon och ville därför ära den på plats i Ivíron.

Stor donation till det ryska klostret

Det bar sedan av uppför de branta och slingrande vägarna tillbaka mot Karyés och vidare ned mot den västra sidan och det ryska klostret Panteleimon. Där väntade klosterledningen och ett 50-tal munkar som hade ställt upp sig på led framför kyrkan. Enligt tidningen Kathimerini följande dag hade den 13 ton tunga klockan börjat ringa tidigt på morgonen och klangen nådde ett crescendo vid presidentens ankomst. Presidenten hälsade alla och till ryska hymner tågade man in i kyrkan där det förrättades en speciell gudstjänst, en moleben. Under sitt besök i Panteleimon överlämnade presidenten till igumenen, arkimandrit Jeremia, en check på tre miljoner dollar för det fortsatta återuppbyggandet av klostret.

Klostret Panteleimon ligger vid strandlinjen och kan uppfattas som begärligt mål för besökare med onda avsikter, i detta fall terrorister. Före presidentens ankomst fanns ett elektroniskt satellitsystem på plats, grodmän och minexperter hade undersökt vattnen utanför och skogen ovanför klostret var bevakad. Dessutom hade civilanställda arbetare för dagen fått ledigt och ersatts på sina arbetsplatser med ryska poliser som hade hundar till hjälp. En rysk läkare skall i förväg ha undersökt de maträtter som presidenten skulle bjudas på. Allt enligt den grekiska tidningen Kathimerini den 10 september 2005.

I Panteleimon ville presidenten vörda ikoner i ytterligare några kyrkor. Den mäktiga klockklangen lockade honom att till slut också stega uppför trapporna i tornet för att se klockan som har en omkrets av 2,71 meter. Den omges av ytterligare 33 mindre klockor.

Senare på kvällen återvände presidenten till Thessaloniki för omedelbar avfärd till Moskva.

Från kommunism till ortodoxi

Beträffande Vladimir Putin privat lär han enligt Orthodox News den 20 september 2005 alltid bära ett kors, en gåva av hans mor och välsignat i Jerusalem. Han och hans hustru Ludmilla ses ofta besöka kyrkor och kloster.

Som av en händelse publicerades i grekisk översättning samtidigt med presidentbesöket ett dokument från 1969, riktat av ordföranden i Högsta Sovjets råd för kyrkliga angelägenheter till kommunistpartiets centralkommitté. Däri sägs det att Panteleimonklostret ”har samlat stora rikedomar bestående av värdefulla och unika kyrkliga föremål, fresker, sällsynta böcker och annat, 1913 värderade till mer än 220 000 guldrubler”. Under de senaste tio åren, heter det vidare i dokumentet från 1969, hade den grekiska militärregeringen förklarat klostren stå under statlig kontroll och ”det finns ingen verklig risk att juntan kommer att expropriera föremål av ovärderligt värde i det ryska klostret” (Inter Press Service News Agency 19/9 2005. Texten avslutas med orden: ”Dokumentet från 1969 syns visa hur tiderna har förändrats och även vad som återstår av värde. Långt ifrån de gamla försöken att sprida kommunism, är Putins besök avsett att visa att Ryssland nu håller på att öppna dörrar till Europa och medelhavsområdet”). Gudsmodern håller sin hand över Athosberget.

Artikelförfattaren gav år 2004 ut boken Athos det heliga berget, recenserad i Signum 8/2004.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
För första gången har ett ryskt statsöverhuvud vallfärdat till det Heliga Berget Athos. Fredagen den 9 september i år, i samband med ett officiellt besök i Grekland, kom president Vladimir Putin till Athos. Hur bevakades detta besök i media?
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Vid två tidigare tillfällen har Rysslands president Vladimir Putin haft för avsikt att besöka Athos, första gången i december 2001 då plötsliga höststormar lade hinder i vägen. För ett år sedan var alla förberedelser klara då Beslandramat inträffade och satte stopp. Tredje gången gillt heter det, och det var en synbarligen nöjd och tacksam president som satte sin fot på Athoshalvön, där tusentals munkar från hans hemland under många sekler tillbringat ett monastiskt liv och utgjort en bestående länk till hemlandet.

Vallfärden blev avslutningen på ett tvådagarsbesök i Grekland den 8–9 september. I Thessaloniki hade Putin dag ett överläggningar med president Stephanopoulos och premiärminister Karamanlis men hann också på eftermiddagen med en utflykt till Vergina, där presidenten guidade sin gäst i utgrävningsområdet, i museet med gyllene skatter från Alexander den stores tid och på platsen för Filip II:s grav (Alexander den stores fader). Men in i det sista föreföll athosresan osäker – klockan 16.07 rapporterade Pravdas nätupplaga att dåligt väder eventuellt kunde ställa in den.

Stort säkerhetspådrag

Men en resa som denna fordrade omfattande förberedelser inte minst ur säkerhetssynpunkt. Enligt den grekiska dagstidningen Kathimerini kan ett 40-tal ryska säkerhetsmän i förväg ha kommit till halvön och monterat upp två och ett halvt ton teleutrustning. Flera hundra grekiska poliser skulle även biträda med säkerheten. Oron för tjetjenska eller andra terrorister var ingenting som man kunde bortse ifrån.

Fredagen visade sig bjuda på ett ypperligt väder och arrangemangen för presidentbesöket fortlöpte som planerat. Vid middagstid anlände han med sällskap båtledes till Dafní, den officiella hamnen på halvöns västsida. Där väntade en jeep för vidare färd på slingrande vägar allt högre och högre upp mot den högplatå där Karyés ligger. Halvöns grovt tillyxade vägar tillåter inte personbilar av vanligt slag. Karyés uppstod på 800-talet och utvecklade sig till centrum för det Heliga Bergets centrala förvaltning. Där finns det autonoma territoriets ”regering”, Hierá Epistasía (den Heliga tillsynen) och ”parlament”, Hierá Koinótes (den Heliga gemenskapen). I Karyés bor även den grekiske guvernören, direkt underställd Greklands utrikesminister.

Möte i det Heliga Bergets centrum

I en intervju med The Associated Press hade fader Nikolaj Belasjov från Moskvapatriarkatets avdelning för interortodoxa frågor påpekat att ”den ryske presidenten länge har velat besöka Berget Athos. Detta är hans privata pilgrimsfärd” (Orthodox News 20/9 2005). Vid ankomsten till Karyés hälsades presidenten först välkommen av guvernören. Därefter vandrade han till den tusen år gamla Protatonkyrkan mittemot förvaltningsbyggnaden. Där mötte representanter för det Ekumeniska Patriarkatets exarkat med metropoliten av Sebaste i spetsen, vidare de fyra medlemmarna av Hierá Epistasía med igumenen, arkimandrit Pavlos, tjänstgörande protepistat, och samtliga 20 medlemmar av Hierá Koinótes, en för varje kloster. ”Jag är tacksam för den möjlighet ni har givit mig att besöka det Heliga Berget”, sade presidenten. ”Detta är en särskild plats för ortodoxa kristna och hela den kristna världen. I Ryssland har vi alltid hållit de munkar som levde här i stor vördnad och ära.” (News from Russia 9/9 2005 kl. 15.40). ”Ryssland har alltid haft starka band med Berget Athos. Alla dess andliga rötter är förenade med Berget Athos. I mitt land har alla samhällsskikt stor respekt för Berget Athos.” (Hellenic Republic Embassy of Greece, Washington, 10/9 2005).

President Putin kysste broderligt samtliga på kinden och därefter gick de in i kyrkan där en gudstjänst förrättades. Inne i kyrkan tände presidenten ett ljus och ärade på ortodoxt sätt den undergörande Gudsmodersikonen Axión estin (Det är värdigt …). Ikonen har fått sitt namn från inledningsorden till en Mariahymn där Gudsmodern lovprisas som ”högre ärad än keruber och ojämförligt mer prisad än serafer”. Vid sammankomsten utbytte protepistaten och presidenten gåvor i form av ikoner; den senare erhöll en ikon med den helige Athanasios bild. Huruvida presidenten dessutom utlovade två kyrkklockor att hänga i Protaton, framgår inte av rapporterna. Enligt tidningen Kathimerini (1/9 2004) lär Putin ha haft sådana planer vid det uppskjutna besöket förra året.

Portaítissa – Iverskaija, högt älskad i Ryssland

Efter besöket i Karyés, där presidenten även avlade ett besök inne i förvaltningsbyggnaden, fortsatte sällskapet till klostret Ivíron på halvöns östsida. Att presidenten önskade komma dit är inte överraskande. Star-

ka band förenar det med det ryska folket. Det gamla georgiska (iberiska) klostret skyddas av en särskilt undergörande Gudsmodersikon, på grekiska kallad Portaítissa , dvs Hon som vaktar vid porten. Ikonen syntes på vågorna, kringvärvd av eldslågor, en dag under 800-talet och fördes in i kyrkan. Morgonen därpå fann munkarna ikonen vid porten. Detta upprepades ett par gånger, varefter man förstod att Gudsmodern ville skydda klostret genom att bevaka ingången. Anknytningen till Ryssland stammar från år 1648 då en kopia på begäran av tsar Alexej I fördes till Moskva för att bota en kvinnlig anhörig. Sedan dess har åtskilliga kopior målats i Ryssland med samma undergörande kraft. Iberiska porten vid Röda torget i Moskva, som Stalin lät rasera men som nu har återuppförts, hyser i kapellet en undergörande Portaítissa, kallad Iverskaija. President Putin är mycket väl informerad om denna ikon och ville därför ära den på plats i Ivíron.

Stor donation till det ryska klostret

Det bar sedan av uppför de branta och slingrande vägarna tillbaka mot Karyés och vidare ned mot den västra sidan och det ryska klostret Panteleimon. Där väntade klosterledningen och ett 50-tal munkar som hade ställt upp sig på led framför kyrkan. Enligt tidningen Kathimerini följande dag hade den 13 ton tunga klockan börjat ringa tidigt på morgonen och klangen nådde ett crescendo vid presidentens ankomst. Presidenten hälsade alla och till ryska hymner tågade man in i kyrkan där det förrättades en speciell gudstjänst, en moleben. Under sitt besök i Panteleimon överlämnade presidenten till igumenen, arkimandrit Jeremia, en check på tre miljoner dollar för det fortsatta återuppbyggandet av klostret.

Klostret Panteleimon ligger vid strandlinjen och kan uppfattas som begärligt mål för besökare med onda avsikter, i detta fall terrorister. Före presidentens ankomst fanns ett elektroniskt satellitsystem på plats, grodmän och minexperter hade undersökt vattnen utanför och skogen ovanför klostret var bevakad. Dessutom hade civilanställda arbetare för dagen fått ledigt och ersatts på sina arbetsplatser med ryska poliser som hade hundar till hjälp. En rysk läkare skall i förväg ha undersökt de maträtter som presidenten skulle bjudas på. Allt enligt den grekiska tidningen Kathimerini den 10 september 2005.

I Panteleimon ville presidenten vörda ikoner i ytterligare några kyrkor. Den mäktiga klockklangen lockade honom att till slut också stega uppför trapporna i tornet för att se klockan som har en omkrets av 2,71 meter. Den omges av ytterligare 33 mindre klockor.

Senare på kvällen återvände presidenten till Thessaloniki för omedelbar avfärd till Moskva.

Från kommunism till ortodoxi

Beträffande Vladimir Putin privat lär han enligt Orthodox News den 20 september 2005 alltid bära ett kors, en gåva av hans mor och välsignat i Jerusalem. Han och hans hustru Ludmilla ses ofta besöka kyrkor och kloster.

Som av en händelse publicerades i grekisk översättning samtidigt med presidentbesöket ett dokument från 1969, riktat av ordföranden i Högsta Sovjets råd för kyrkliga angelägenheter till kommunistpartiets centralkommitté. Däri sägs det att Panteleimonklostret ”har samlat stora rikedomar bestående av värdefulla och unika kyrkliga föremål, fresker, sällsynta böcker och annat, 1913 värderade till mer än 220 000 guldrubler”. Under de senaste tio åren, heter det vidare i dokumentet från 1969, hade den grekiska militärregeringen förklarat klostren stå under statlig kontroll och ”det finns ingen verklig risk att juntan kommer att expropriera föremål av ovärderligt värde i det ryska klostret” (Inter Press Service News Agency 19/9 2005. Texten avslutas med orden: ”Dokumentet från 1969 syns visa hur tiderna har förändrats och även vad som återstår av värde. Långt ifrån de gamla försöken att sprida kommunism, är Putins besök avsett att visa att Ryssland nu håller på att öppna dörrar till Europa och medelhavsområdet”). Gudsmodern håller sin hand över Athosberget.

Artikelförfattaren gav år 2004 ut boken Athos det heliga berget, recenserad i Signum 8/2004.