Biskopar stödjer saligförklaring av jesuitpater Streda

På uppdrag av stiftsbiskopen i Brno Vojtech Cikrle har den tjeckiska biskopskonferens gett sitt stöd till att inleda saligförklaringen av jesuitpatern Martin Streda (1588–1649). Under 1600-talet spelade han en viktig roll vid försvaret av Brno mot det protestantiska Sverige. Nu närmast skall Jesuitorden förbereda inledningen av förfarandet. Om kongregationen för salig- respektive helgonförklaringar i Vatikanen ger sitt godkännande kan första fasen av processen officiellt inledas på stiftsnivå.

Martin Streda, känd under latiniseringen Stredonius, föddes den 15 november 1588 i det schlesiska Gliwice. 1608 inträdde han i Jesuitorden och genomgick sina studieår i Brno, Graz och Prag. Efter att ha doktorerat i filosofi och teologi undervisade han i retorik och filosofi i Prag. 1624 grundade han jesuitkollegier i Kutna Hora, 1629 i Litomerice, samt 1636 i Klatovy.

Jesuitpater Martin Streda (1588–1649). Källa: Wikimedia commons.

När sachsiska trupper 1631 anföll Prag, befann sig Streda mitt i trettioåriga kriget för första gången i en nödsituation, då han tog sig an pestsmittade och andra sjuka. År 1638 blev han provinsial för den böhmiska ordensprovinsen. Sedan 1642 var han rektor för kollegiet i Brno och andlig vägledare för studenterna. Som rektor för kollegiet i Brno inföll hans avgörande stund, under den 16 veckor långa belägringen av den mähriska huvudstaden 1645 genom svenska trupper under Lennart Torstensson. Att dess övermakt på 28 000 man kunde besegras tillskrevs Streda, enligt berättelser genom hans bön och predikan, men även hans organisatoriska skicklighet bidrog till ”Undret vid Brno”.

Stredonius avled den 26 augusti 1649 i Brno och bisattes i kryptan till den dåvarande jesuitkyrkan. Hans kvarlevor, förvarade i en glaskista, är i oförstört skick. Minnesmärket framför kyrkan, som avtäcktes 2020, visar honom i bön med knäppta händer och den i sockeln inborrade kanonkulan från en svensk kanon, skall ha blivit liggande vid hans fötter. Kulten av denne av såväl tyskar som tjecker vördade jesuit började kort efter hans bortgång och talrika vittnesbörd om underbara bönhörelser har tillskrivits honom.

Under den kommunistiska tiden var Stredonius persona non grata, men sedan 1989 hålls minnet av honom högt i ära, liksom under monarkin i samma anda rådde för befälhavaren för den kejserliga armén i Brno, Louis Raduit des Souches. Varje år omkring den 15 augusti firas Brnos dag och sedan 1995 dokumenteras den åter friktionsfria, av den handlingskraftige biskopen Cikrle befordrade, samverkan mellan kyrkan och staden.

Kathpress 2021-05-31

Detta är en nyhetstext.