Första ”folkliturgin” firar 100-årsjubileum

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

För 100 år sedan, den 25 maj 1922, firades den första ”folkliturgin”. Det var också födelsestunden för den liturgiska rörelsen, som redan långt före Andra Vatikankonciliet angav riktmärken för en tidsanpassad liturgireform. Den första ”gemenskapsmässan” firades av augustinkorherrarna och liturgireformatorn Pius Parsch i S:ta Gertrudkyrkan i Klosterneuburg nära Wien.

”Det var en milstolpe i liturgiutvecklingen i det tyska språkområdet och långt utanför det”. Det var även födelsestunden för den liturgiska rörelsen i Klosterneuburg, enligt ett meddelande från Pius Parsch-institutet. ”Det var startskottet för den mässreform, som via den s.k. bön- och sångmässan, (Betsingmesse) ledde till den förnyelse av mässliturgin som Andra Vatikankonciliet genomförde och bar frukt över hela världen”.

Vad som skilde en första folkliturgin från den dittills vanliga ordningen var det av Pius Parsch krävda ”aktiva deltagandet” från de troendes sida i liturgin. De troende skulle på basis av en viss liturgisk bildning delta i gudstjänsten i sitt innersta och inte bara följa den på ytan. Därtill utvecklade Parsch en ny gestaltning av mässfirandet ”i vilken den når människorna själva och kan göra dem till medverkande”. Rent konkret sjöngs delar av mässan på tyska och celebrantens (latinska) skrifttexter lästes parallellt på tyska. Dessutom var altaret placerat så att prästen firade mässan vänd mot församlingen.

Pius Parschs strävanden utgör än idag en liturgisk inspirationskälla och är lika aktuella, heter det vidare i ett utskick från Pius Parsch-institutet. ”Pius Parsch centrala angelägenhet var nödvändigheten av liturgisk bildning och bemödandet om ’gudstjänstkvalitet’, något som inte förlorat sin betydelse, tvärtom har den blivit ännu mera trängande aktuell. Pius Parsch utgör ännu en ”kunskapsreserv”, som församlingarna kan ösa ur och låta sig förnyas av.

Pius Parsch-institutet firar denna avgörande händelse med en jubileumsfest den 25 maj i Pius-Parschkyrkan S:ta Gertrud i Klosterneuburg kl. 18, varvid hjälpbiskopen Anton Leichtfried från Wien firar mässan. Kl. 19.30 äger en festakt rum i klostret Klosterneuburgs Augustinersaal. Därvid kommer biskop Leichtfried att tala över temat ”Klosterneuburgs betydelse för kyrkans liturgi”. Vidare kommer pastoralteologen professor Johan Pock tala om ”Folkliturgin – framtidens liturgi”. En tredje aspekt skall belysas av liturgiforskarna Rudolf Pacik och Andreas Ackermann från Salzburg, om utvecklingen från första mässan i Klosterneuburg till Betsingmesse i stiftens sångböcker.

Kathpress 2022-05-04

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

För 100 år sedan, den 25 maj 1922, firades den första ”folkliturgin”. Det var också födelsestunden för den liturgiska rörelsen, som redan långt före Andra Vatikankonciliet angav riktmärken för en tidsanpassad liturgireform. Den första ”gemenskapsmässan” firades av augustinkorherrarna och liturgireformatorn Pius Parsch i S:ta Gertrudkyrkan i Klosterneuburg nära Wien.

”Det var en milstolpe i liturgiutvecklingen i det tyska språkområdet och långt utanför det”. Det var även födelsestunden för den liturgiska rörelsen i Klosterneuburg, enligt ett meddelande från Pius Parsch-institutet. ”Det var startskottet för den mässreform, som via den s.k. bön- och sångmässan, (Betsingmesse) ledde till den förnyelse av mässliturgin som Andra Vatikankonciliet genomförde och bar frukt över hela världen”.

Vad som skilde en första folkliturgin från den dittills vanliga ordningen var det av Pius Parsch krävda ”aktiva deltagandet” från de troendes sida i liturgin. De troende skulle på basis av en viss liturgisk bildning delta i gudstjänsten i sitt innersta och inte bara följa den på ytan. Därtill utvecklade Parsch en ny gestaltning av mässfirandet ”i vilken den når människorna själva och kan göra dem till medverkande”. Rent konkret sjöngs delar av mässan på tyska och celebrantens (latinska) skrifttexter lästes parallellt på tyska. Dessutom var altaret placerat så att prästen firade mässan vänd mot församlingen.

Pius Parschs strävanden utgör än idag en liturgisk inspirationskälla och är lika aktuella, heter det vidare i ett utskick från Pius Parsch-institutet. ”Pius Parsch centrala angelägenhet var nödvändigheten av liturgisk bildning och bemödandet om ’gudstjänstkvalitet’, något som inte förlorat sin betydelse, tvärtom har den blivit ännu mera trängande aktuell. Pius Parsch utgör ännu en ”kunskapsreserv”, som församlingarna kan ösa ur och låta sig förnyas av.

Pius Parsch-institutet firar denna avgörande händelse med en jubileumsfest den 25 maj i Pius-Parschkyrkan S:ta Gertrud i Klosterneuburg kl. 18, varvid hjälpbiskopen Anton Leichtfried från Wien firar mässan. Kl. 19.30 äger en festakt rum i klostret Klosterneuburgs Augustinersaal. Därvid kommer biskop Leichtfried att tala över temat ”Klosterneuburgs betydelse för kyrkans liturgi”. Vidare kommer pastoralteologen professor Johan Pock tala om ”Folkliturgin – framtidens liturgi”. En tredje aspekt skall belysas av liturgiforskarna Rudolf Pacik och Andreas Ackermann från Salzburg, om utvecklingen från första mässan i Klosterneuburg till Betsingmesse i stiftens sångböcker.

Kathpress 2022-05-04

Detta är en nyhetstext.