Från Credos torn

Den påvlige statssekreteraren kardinal Gasparri har på grund av tilltagande sjuklighet nedlagt sitt ämbete och dragit sig tillbaka till en av den hel. Fadern skänkt villa. Där kommer han att fortsätta de av honom redan för länge sedan påbörjade forskningarna efter den kanoniska rättens källor.

I den avgångne kardinalens ställe har Pius XI till statssekreterare utnämnt den förre nuntien i Berlin Eugenio Pacelli. Genom denna utnämning har den nu regerande påven inför hela världen betygat, att han vill fortsätta påvedömets stora från Benedictus XV ärvda fredsmission, vilken kardinal Gasparri har under två pontifikat med oböjlig konsekvens fullföljt.

Den nye statssekreteraren har redan sedan länge varit väl bekant för sin företrädare. År 1911 utnämndes han till sekreterare för de utomordentliga kyrkliga angelägenheterna. Han har också tagit en mycket verksam del i förarbetena för den nya kyrkliga lagboken, som leddes av kardinal Gasparri. Då Benedictus XV år 1914 utnämnde kardinal Gasparri till statssekreterare blev på dennes förslag ärkebiskop Pacelli ställd på en av den påvliga diplomatiens viktigaste poster, i det att han först blev utnämnd till apostolisk nuntie i München och 1920 till den förste nuntien i Berlin. Hans kallelse till nuntiaturen i München inföll just vid den tid, då Benedictus XV framträdde med sitt stora fredsförslag. Han fick också påvens uppdrag att framföra detta såväl till den bayerske konungen som i det stora huvudkvarteret inför den tyske kejsaren.

Om den betydelse, som kardinal Pacellis verksamhet som apostolisk nuntie i efterkrigstidens Tyskland haft, får man en föreställning, om man studerar det urval av tal, som han hållit vid olika tillfällen under denna tid. (Utgivna av bokförlaget Germania i Berlin.) I en klar och konsis stil giva de ett katolskt svar på tidens stora och svåra frågor.

Årsdagen av undertecknandet av Laternfördraget har högtidligt firats i Rom. Den italienska regeringen har givit befallning om flaggning på alla officiella byggnader i hela Italien. Genom den italienske ambassadören vid den Hel. Stolen lät även den italienska regeringen till den Hel. Fadern överlämna en dyrbar mässdräkt.

Den italienska regeringen har även i enlighet med Laternfördraget till Vatikanen överlämnat Villa Barberini vid Castelgandolfo. Det inberättas, att bredvid de gamla palatsen skall även en modern villa byggas, i vilken påven skall uppehålla sig under sommarmånaderna.

Enligt artikel 33 i Laternfördraget ha de under Rom och i det övriga Italien befintliga katakombernaöverlämnats åt den Hel. Stolen. Därmed är även förpliktelsen förbunden att i dem bestrida vakttjänstgöring och anställa forskningar och utgrävningar. För att träffa de nödvändiga dispositionerna därför har det påvliga arkeologiska institutet satt sig i förbindelse med de civila myndigheterna på alla de ställen, där katakomber finnas.

Enligt Corriere della Sera i Milano står Österrike i begrepp att avsluta ett konkordat med Den Hel. Stolen och arbetar på att övervinna alla de svårigheter, som resa sig däremot.

Enligt meddelande från kommittén för Jubelåret ha under år 1929 216 italienska av de olika stiften anordnade vallfärder anlänt till den eviga staden med över 47,000 pilgrimer, dessutom 94 vallfärder av katolska landsorganisationer: studenter, arbetare, ungdomsorganisationer o. s. v ., vilka fört 38,000 pilgrimer till Rom. Från det övriga Europa komma 133 vallfärder med 36,000 pilgrimer, dessutom organiserades vallfärder från Nord- och Sydafrika, från olika delar av Amerika och Asien. Tillsammans drogo under jubelåret omkring 135,000 pilgrimer till påvestaden.

Genom påvlig förordning har jubelåret utsträckts till slutet av juni och skall avslutas av en serie högtidliga salig- och helgonförklaringar. BI. a. skola sex martyrer från Kanada kanoniseras, vilka alla tillhöra jesuitorden och vid olika tillfällen under tiden 1642 till 1849 på det mest fruktansvärda sätt dödats av indianerna. Även den berömde, likaledes jesuitorden tillhörande kardinal Robert Bellarmin, skall då helgonförklaras. Han saligförklarades redan i maj 1923.

Den 11 januari utgav Pius XI en encyklika över ungdomens kristna uppfostran. Det har verkat överraskande, att den avfattats och offentliggjorts på det italienska och ej såsom vanligt på det latinska språket. Man tycker sig däri se avsikten, att encyklikan framförallt vill behandla italienska förhållanden. I de olika kapitlen framträder också en tydlig antifascistisk tendens. Uppfostran skall grundläggas av familjen och Kyrkan, staten skall endast på vissa punkter komplettera densamma. Den främsta platsen lämnas åt den andliga och moraliska uppfostran, den fysiska får ej intaga första platsen. Speciellt fördömer encyklikan varje statsmonopol på ungdomens uppfostran. Den i religiösa frågor indifferenta och den rena lekmannaskolan fördömas i de mest bestämda ordalag. De fascistiska tidningarna ha endast givit mycket ofullständiga referat av encyklikan, ett förhållande som tydligt framhäver betydelsen av en självständig katolsk press.

Såsom redan i de svenska tidningarna omtalats, har påven i en särskild skrivelse till generalvikarien för Rom på det skarpaste fördömt den grymma förföljelsen av de kristna i Ryssland. Tidigare har påven i flera tal och även i den nyss nämnda encyklikan om ungdomens uppfostran behandlat samma sorgliga ämne. Det lidande ryska folket anbefalles särskilt åt den Heliga Theresas av Jesusbarnet beskydd och institutet för orientaliska studier har fått befallning att noggrant undersöka och inberätta alla attentat mot religionsfriheten i Ryssland. Den 19 mars, på den hel. Josefs dag, skall den Hel. Fadern vid apostlafurstarnas grav i Peterskyrkan läsa en högtidlig försoningsmässa, i vilken hela den kristna världen uppmanas att förena sig.

Ekon av detta påvliga initiativ ha också redan försports från skilda delar av såväl den katolska som den ortodoxa och protestantiska världen. Så har. t. ex. kardinal Betram av Breslau förordnat, att en protest mot de ryska förföljelserna skall uppläsas från alla predikstolarna i hans stift: »Det får icke finnas något land, i vilket icke hela det katolska folket på det högtidligaste protesterar mot sådan barbarisk grymhet. Den i Ryssland härskande andan av gudlöshet blir till en den fruktansvärdaste fara för hela Europa, men alldeles särskilt för de till Ryssland gränsande länderna.» I Österrike har också på det katolska folkförbundets kongress i Rudolfsheim en resolution antagits, i vilken de församlade gåvo uttryck åt sin harm »över den oerhörda grymhet, med vilken allt religiöst förföljes i Sovjetryssland. Vi häpna över världspressens i alla kulturstater likgiltiga hållning gentemot dessa förbrytelser. Vi uppfordra alla katolska organisationer till energiska protester, för att regeringen må se sig föranlåten att draga alla möjliga konsekvenser av dessa folkviljans uttryck».

De katolska journalisternas internationella kommitté har beslutat, att en stor internationell katolsk presskongress skall öppnas i Rom den 30 augusti.

Enligt den engelska Catholic Directory för 1930 har katolikernas antal i England och Wales under förra året stigit från 2,156,146 till 2,174,673. 12,372 konvertiter, 307 mer än förra året, ha inträtt i den katolska Kyrkan. De flesta konvertiterna komma från stiften Liverpool, Salford och Westminster, alltså från industridistrikten och från rikets centrum. De katolska folkskolornas antal ha stigit från 1,274 till 1,331, de katolska elementarskolornas från 496 till 501. I hela det brittiska världsriket finnas nästan 17 millioner katoliker.
___________________________

DANSKE BØGER I 1929. En Tilføjelse.
Ved en beklagelig Fejltagelse blev i min Aarsoversigt i forrige Nummer Johannes Jörgensens Bog om »Don Bosco» ikke nævnt blandt Bogverdenens interessanteste Nyheder.

Alle Læsere har forstaaet, at dette kun skyldes Glemsomhed. Selvfölgelig skulde »Don Bosco» have staaet omtalt.

H. D. T. Kiærulff