Intervju med Troskongregationens prefekt Müller

Ärkebiskop Gerhard Ludwig Müller, som är prefekt för Troskongregationen i Rom, förklarar i en intervju med den österrikiska katolska nyhetsbyrån Kathpress i dag onsdag den 12 februari, att han inte känner igen sig i bilden av honom själv som ”den konservative motspelaren till påven Franciskus”. Lika lite stämmer föreställningen om dem båda som ”en karismatisk påve och en dogmatisk trospolis”. Müller beskriver förhållandet mellan honom själv och påven som ¨medbroderligt och hjärtligt”. Den 22 februari kommer påven att göra Müller till kardinal.

”Visst stämmer det”, säger Müller i intervjun, ”att vi har vår bakgrund i olika kyrkliga miljöer och att vi därför är präglade på lite olika sätt. Påven är präglad av livet i Jesuitorden och själv är jag präglad av min bakgrund som teologiprofessor. Det rör sig om olika, men komplementära, sätt att närma sig tron, som inte står i motsats till varandra.”

Müller bestrider i intervjun påståenden om att påven Franciskus kanske inte i alla avseenden fullt ut delar kyrkans officiella uppfattningar i somliga moralfrågor: ”påven omfattar hela den katolska trosläran”, säger Müller i intervjun.

Vidare heter det i intervjun att mötena mellan påven och Müller brukar vara okomplicerade: ”Vi träffas två eller tre gånger i månaden, och det är okomplicerat. Vi pratar italienska eller spanska med varandra.”

På frågan om kvinnor skulle kunna få ledande positioner i Vatikanen – en fråga som också väckts av Franciskus – svarar Müller att kvinnor mycket väl kan få viktiga ledningsuppdrag i Vatikanen: ”Det är visserligen inte möjligt att införa kvinnliga prefekter för Vatikanens kongregationer, men de påvliga råden skulle mycket väl kunna ledas av kvinnor. För utövandet av jurisdiktionella fullmakter i kyrkan krävs vigda ämbetsbärare, men exempelvis det påvliga rådet för familjefrågor skulle kunna ha en kvinnlig ledare.” Samtidigt vände sig Müller i intervjun mot idén att införa ett krav på att en bestämd andel av Vatikanens ledningsfunktioner ska innehas av kvinnor: ”Det kan inte handla om att till varje pris få fram lekmän och kvinnor i ledande befattningar.”

I intervjun kommenterar ärkebiskop Müller också påståenden i medierna om att han och hans kongregation skulle ha ett auktoritärt arbetssätt: ”I motsats till vad som påståtts på vissa håll arbetar vi inte auktoritärt. De viktigaste besluten tas när den grupp av kardinaler som är knutna till kongregationen träffas en gång i månaden. I den gruppen är jag bara ’primus inter pares’ (den främste bland jämlikar), även om jag är den som sedan går till påven för att få besluten bekräftade av honom.” (…) ”Inte heller stämmer det att påven i sitt tal till Troskongregationen nyligen skulle ha krävt ett mer kollegialt samarbetssätt mellan Troskongregationen och biskopskonferenserna. Läser man talet noga, så ser man att påven tvärtom uttrycker sin uppskattning för det kollegiala arbetssätt som präglar vår kongregation”, säger Müller i intervjun i dag.

Kathpress 2014-02-12

 

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Ärkebiskop Gerhard Ludwig Müller, som är prefekt för Troskongregationen i Rom, förklarar i en intervju med den österrikiska katolska nyhetsbyrån Kathpress i dag onsdag den 12 februari, att han inte känner igen sig i bilden av honom själv som ”den konservative motspelaren till påven Franciskus”. Lika lite stämmer föreställningen om dem båda som ”en karismatisk påve och en dogmatisk trospolis”. Müller beskriver förhållandet mellan honom själv och påven som ¨medbroderligt och hjärtligt”. Den 22 februari kommer påven att göra Müller till kardinal.

”Visst stämmer det”, säger Müller i intervjun, ”att vi har vår bakgrund i olika kyrkliga miljöer och att vi därför är präglade på lite olika sätt. Påven är präglad av livet i Jesuitorden och själv är jag präglad av min bakgrund som teologiprofessor. Det rör sig om olika, men komplementära, sätt att närma sig tron, som inte står i motsats till varandra.”

Müller bestrider i intervjun påståenden om att påven Franciskus kanske inte i alla avseenden fullt ut delar kyrkans officiella uppfattningar i somliga moralfrågor: ”påven omfattar hela den katolska trosläran”, säger Müller i intervjun.

Vidare heter det i intervjun att mötena mellan påven och Müller brukar vara okomplicerade: ”Vi träffas två eller tre gånger i månaden, och det är okomplicerat. Vi pratar italienska eller spanska med varandra.”

På frågan om kvinnor skulle kunna få ledande positioner i Vatikanen – en fråga som också väckts av Franciskus – svarar Müller att kvinnor mycket väl kan få viktiga ledningsuppdrag i Vatikanen: ”Det är visserligen inte möjligt att införa kvinnliga prefekter för Vatikanens kongregationer, men de påvliga råden skulle mycket väl kunna ledas av kvinnor. För utövandet av jurisdiktionella fullmakter i kyrkan krävs vigda ämbetsbärare, men exempelvis det påvliga rådet för familjefrågor skulle kunna ha en kvinnlig ledare.” Samtidigt vände sig Müller i intervjun mot idén att införa ett krav på att en bestämd andel av Vatikanens ledningsfunktioner ska innehas av kvinnor: ”Det kan inte handla om att till varje pris få fram lekmän och kvinnor i ledande befattningar.”

I intervjun kommenterar ärkebiskop Müller också påståenden i medierna om att han och hans kongregation skulle ha ett auktoritärt arbetssätt: ”I motsats till vad som påståtts på vissa håll arbetar vi inte auktoritärt. De viktigaste besluten tas när den grupp av kardinaler som är knutna till kongregationen träffas en gång i månaden. I den gruppen är jag bara ’primus inter pares’ (den främste bland jämlikar), även om jag är den som sedan går till påven för att få besluten bekräftade av honom.” (…) ”Inte heller stämmer det att påven i sitt tal till Troskongregationen nyligen skulle ha krävt ett mer kollegialt samarbetssätt mellan Troskongregationen och biskopskonferenserna. Läser man talet noga, så ser man att påven tvärtom uttrycker sin uppskattning för det kollegiala arbetssätt som präglar vår kongregation”, säger Müller i intervjun i dag.

Kathpress 2014-02-12