Konflikt mellan Vatikanen och Synodala vägen

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I ett brev till den tyska Biskopskonferensen förklarar tre av påvens närmaste medarbetare att ett av de avgörande beslut som har fattats av Synodala vägen i Tyskland inte får genomföras. Påven Franciskus har själv godkänt innehållet i brevet och beslutat att brevet ska offentliggöras.

Striden om reformprojektet Synodala vägen inom den katolska kyrkan i Tyskland går vidare. Under sitt ad limina-besök i Vatikanen i mitten av november möttes de katolska biskoparna från Tyskland av kraftig kritik mot olika aspekter av den Synodala vägens förslag och beslut. Igår kväll, måndagen den 23 januari, offentliggjorde både den tyska Biskopskonferensen och Vatikanen ett nytt brev skrivet den 16 januari av tre av påvens närmaste medarbetare, kardinalerna Luis Ladaria, Marc Ouellet och Pietro Parolin. Brevet är riktat till de katolska biskoparna i Tyskland och i sitt brev förklarar de tre kardinalerna på påven Franciskus uppdrag att Synodala vägens beslut om att införa ett ständigt synodalt råd inte får genomföras. Införandet av ett sådant råd är nämligen oförenligt med Andra Vatikankonciliets lära om kyrkan och biskopsämbetet, och det begränsar biskoparnas rättigheter och skyldigheter på ett sätt som är oförenligt med kyrkorätten.

I sitt nya brev påminner kardinalerna om att man redan i ett tidigare brev, den 22 juli 2022, förklarat att varken Synodala vägen eller Biskopskonferensen har befogenheter att införa nya ledningsstrukturer i kyrkan. Trots detta beslöt Synodala vägen ändå på sitt plenarmöte den 10 september 2022 att inrätta ett ständigt synodalt råd som ska ha funktionen av ett nytt övergripande ledningsorgan för hela den katolska kyrkan i Tyskland. Rådet ska enligt Synodala vägens beslut fungera som ett rådgivande och beslutande organ för ”alla väsentliga utvecklingar inom kyrkan”. Rådets medlemmar ska bestå av hälften lekmän och av hälften biskopar och präster som tillsammans ska rådgöra och fatta beslut i alla grundläggande kyrkliga frågor. I sitt nya brev konstaterar de tre kardinalerna att det nya tilltänka ständiga rådet därmed ställer sig självt över Biskopskonferensen och över de enskilda biskoparna i deras egna stift, vilket är en oacceptabel utveckling.

I det nya brevet framgår det också att biskoparna i fem av de 27 stiften i Tyskland har skrivit ett gemensamt brev till påven och anmält betänkligheter emot att delta i de förberedande arbetsprocesser som ska leda fram till inrättandet av det nya ständiga synodala rådet, som är tänkt att träda i funktion senast i mars 2026. Det rör sig om ärkebiskopen i Köln (Woelki) och om biskoparna i Eichstätt (Hanke), Augsburg (Meier), Passau (Oster) och i Regensburg (Voderholzer). De tre kardinalerna svarar att det är uppenbart att biskoparna inte kan vara förpliktade att delta i dessa arbetsprocesser.

Ordföranden för den tyska Biskopskonferensen, Limburgs biskop Georg Bätzing, har i dag, tisdag den 24 januari, trots det avvisande svaret från Rom förklarat att han och den klara majoriteten av biskoparna i Biskopskonferensen har för avsikt att hålla fast vid planerna på ett ständigt synodalt råd i Tyskland, och att han gör bedömningen att det nya synodala rådet kommer att ”hålla sig inom gällande kyrkorätt”. Biskop Bätzing tillade att man kommer ”att ta upp den i brevet uttalade inbjudan till samtal med Rom – och att man närmare bestämt avser att komma till Rom ”som den synodala vägens presidium”, alltså tillsammans med lekfolket i den synodala vägens ledningsgrupp.

Den renommerade tyske professorn i katolsk kyrkorätt Norbert Lüdecke i Bonn säger i en kommentar i dag att han inte alls är överraskad av innehållet i den nya skrivelsen från Rom. Tillfrågad av den katolska nyhetsbyrån KNA hänvisar han till tidigare kritiska bedömningar från kyrkorättsexperter när det gäller Synodala vägen. Och, tillade Lüdecke, nu när  påven Franciskus har godkänt skrivelsen ”in forma specifica”, rör det sig inte heller längre ”om någon myndighetsakt från den romerska kurian utan om ett beslut från påven själv”. ”Mot ett kuriebeslut kan man alltid appellera till påven för en omprövning av beslutet. Mot påven går det inte alls.”

Kathpress / Vatican News 2023-01-24

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I ett brev till den tyska Biskopskonferensen förklarar tre av påvens närmaste medarbetare att ett av de avgörande beslut som har fattats av Synodala vägen i Tyskland inte får genomföras. Påven Franciskus har själv godkänt innehållet i brevet och beslutat att brevet ska offentliggöras.

Striden om reformprojektet Synodala vägen inom den katolska kyrkan i Tyskland går vidare. Under sitt ad limina-besök i Vatikanen i mitten av november möttes de katolska biskoparna från Tyskland av kraftig kritik mot olika aspekter av den Synodala vägens förslag och beslut. Igår kväll, måndagen den 23 januari, offentliggjorde både den tyska Biskopskonferensen och Vatikanen ett nytt brev skrivet den 16 januari av tre av påvens närmaste medarbetare, kardinalerna Luis Ladaria, Marc Ouellet och Pietro Parolin. Brevet är riktat till de katolska biskoparna i Tyskland och i sitt brev förklarar de tre kardinalerna på påven Franciskus uppdrag att Synodala vägens beslut om att införa ett ständigt synodalt råd inte får genomföras. Införandet av ett sådant råd är nämligen oförenligt med Andra Vatikankonciliets lära om kyrkan och biskopsämbetet, och det begränsar biskoparnas rättigheter och skyldigheter på ett sätt som är oförenligt med kyrkorätten.

I sitt nya brev påminner kardinalerna om att man redan i ett tidigare brev, den 22 juli 2022, förklarat att varken Synodala vägen eller Biskopskonferensen har befogenheter att införa nya ledningsstrukturer i kyrkan. Trots detta beslöt Synodala vägen ändå på sitt plenarmöte den 10 september 2022 att inrätta ett ständigt synodalt råd som ska ha funktionen av ett nytt övergripande ledningsorgan för hela den katolska kyrkan i Tyskland. Rådet ska enligt Synodala vägens beslut fungera som ett rådgivande och beslutande organ för ”alla väsentliga utvecklingar inom kyrkan”. Rådets medlemmar ska bestå av hälften lekmän och av hälften biskopar och präster som tillsammans ska rådgöra och fatta beslut i alla grundläggande kyrkliga frågor. I sitt nya brev konstaterar de tre kardinalerna att det nya tilltänka ständiga rådet därmed ställer sig självt över Biskopskonferensen och över de enskilda biskoparna i deras egna stift, vilket är en oacceptabel utveckling.

I det nya brevet framgår det också att biskoparna i fem av de 27 stiften i Tyskland har skrivit ett gemensamt brev till påven och anmält betänkligheter emot att delta i de förberedande arbetsprocesser som ska leda fram till inrättandet av det nya ständiga synodala rådet, som är tänkt att träda i funktion senast i mars 2026. Det rör sig om ärkebiskopen i Köln (Woelki) och om biskoparna i Eichstätt (Hanke), Augsburg (Meier), Passau (Oster) och i Regensburg (Voderholzer). De tre kardinalerna svarar att det är uppenbart att biskoparna inte kan vara förpliktade att delta i dessa arbetsprocesser.

Ordföranden för den tyska Biskopskonferensen, Limburgs biskop Georg Bätzing, har i dag, tisdag den 24 januari, trots det avvisande svaret från Rom förklarat att han och den klara majoriteten av biskoparna i Biskopskonferensen har för avsikt att hålla fast vid planerna på ett ständigt synodalt råd i Tyskland, och att han gör bedömningen att det nya synodala rådet kommer att ”hålla sig inom gällande kyrkorätt”. Biskop Bätzing tillade att man kommer ”att ta upp den i brevet uttalade inbjudan till samtal med Rom – och att man närmare bestämt avser att komma till Rom ”som den synodala vägens presidium”, alltså tillsammans med lekfolket i den synodala vägens ledningsgrupp.

Den renommerade tyske professorn i katolsk kyrkorätt Norbert Lüdecke i Bonn säger i en kommentar i dag att han inte alls är överraskad av innehållet i den nya skrivelsen från Rom. Tillfrågad av den katolska nyhetsbyrån KNA hänvisar han till tidigare kritiska bedömningar från kyrkorättsexperter när det gäller Synodala vägen. Och, tillade Lüdecke, nu när  påven Franciskus har godkänt skrivelsen ”in forma specifica”, rör det sig inte heller längre ”om någon myndighetsakt från den romerska kurian utan om ett beslut från påven själv”. ”Mot ett kuriebeslut kan man alltid appellera till påven för en omprövning av beslutet. Mot påven går det inte alls.”

Kathpress / Vatican News 2023-01-24