av KJELL BLÜCKERT
De röda böckerna är de kristnas förlagens kassakor – biblar, psalmböcker, katekeser och konfirmandmaterial. De är fysiska böcker som alltid behövs. Även om den svenska kristenheten i stort tycks minska, trycks, säljs och ges dessa böcker bort i stora upplagor. Men hur står det för övrigt till med utgivningen av böcker på de kristna förlagen?
Journalisten Emma Olsson har tagit temperaturen på branschen i tidningen Svensk Bokhandel 2/2019. Hon konstaterar att ”de kristna förlagen har samma utmaningar som andra utgivare – bara något tuffare”. Och anledningen till det tuffare klimatet sägs vara den fortgående sekulariseringen och medlemstappet i de flesta etablerade kyrkorna i Sverige.
Emma Olssons artikel koncentrerar sig på de två största förlagen – Verbum och Libris. Om man läser siffrorna (enklast genom att kolla på allabolag.se) verkar som om den stora jätten Verbum jävar allt tal om kris. Under den senaste tioårsperioden har man dubblat sin omsättning och tredubblat sin vinst. Den senare är förvisso från blygsamma 2 till 6 miljoner kronor. Men tittar man närmare på vad som hänt, ser man snabbt att denna expansion beror på att Kyrkans Tidning under denna period gått upp i koncernen, som också äger andra förlag. Verbum ger inte ut kristna livsstilsböcker av missionskaraktär utan inriktar sig på sina ägares – Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan – vardagsbehov av de röda böckerna, undervisningsmaterial och handledningsmaterial kring det. En oväntad dundersuccé har Frälsarkransen varit, ett protestantiskt radarmband skapat av biskop Martin Lönnebo och med pedagogiskt kringmaterial. Hur det går för förlagsdelen av koncernen är en fråga som man undviker att svara på från ansvarigt håll.
Hur går det då för Libris? De påstås ju krisa. Tittar man på siffrorna de senaste fem åren så är de tydliga. Omsättningen har minskat från 25 till 15 miljoner kronor och personal har sagts upp. I Emma Olssons artikel beskrivs hur förlaget kallat in ”ett slags städare”, Lennarth Hambre med erfarenhet både av att vara företagare och ledare inom frikyrkan. Hambre leder det han kallar för ”en smärtsam process” av omstrukturering. Man arbetar nu med externa redaktörer. Målsättningen är att utgivningen ska bestå av hälften röda böcker och hälften som ”närmar sig allmänutgivningens kategorier av självhjälp och allmänpsykologi”. Hambre preciserar strategin och säger: ”Vi måste hitta vår nisch, vår story, beskriva allmänmänskliga frågor och ge dem trons dimension och på det sättet hjälpa människor att hitta dimensioner de inte hittar annars.” Sedan gäller det att hitta/skapa en lönsam försäljningskanal på nätet. Ljudböcker tycks inte funka på den kristna marknaden.
När Olssons artikel räknar upp de fem största kristna förlagen blir det faktiskt litet fel: Verbum, Libris, Argument Marcus, Bornelings. Nummer fem är faktiskt Artos & Norma Bokförlag med en omsättning på 6,9 miljoner kronor 2017. Artos ger ut vad man kan kalla klassisk kristen litteratur med betoning på den rent teologiska litteraturen. Förlaget har förankring i Svenska kyrkan genom sin grundare prästen Per Åkerlund, men har samtidigt en stark utgivning av katolsk och ortodox litteratur av mycket hög kvalitet. I böckerna ser man att merparten stöds av både fromma och andra stiftelser. Skämtsamt har det sagts att man är en underavdelning av Samfundet Pro Fide et Christianismo.
Dionysios Areopagita – verk i urval.
Artos.
De två större aktörerna i den svenska bokbranschen som har en helt och hållet katolsk profil är Catholica och Veritas. Catholicas omsättning har pendlat mellan 0,65 och 1,1 miljoner kronor de senaste fem åren. Åren har haft ömsom vinst och förlust, kan man se. Förlagets profil är tydlig: katolsk vardagsfromhet. Titlarna blir därför smala och bidragsberoende. Catholica är också ett familjeföretag, grundat av Sigfrid Fredestad och numera drivet av Thomas och Sara Fredestad. Och man är faktiskt släkt med Artos, i vars styrelse deras kusiner sitter.
Älska och gör det du vill,
av Syster Sofie O.P.
Vid ett samtal med Thomas Fredestad framgår att det är ”kyrkligt förbrukningsmaterial” som är lönsamt: katekeser, undervisningsmaterial och böcker som kan blir presenter till barn och ungdomar, såsom exempelvis syster Sofies bok om kroppens teologi. Sedan får man en del marginalvinst på det Thomas kallar ”tillfällesböcker”. I samband med turnén med familjen Martins reliker ansvarade man för trycket av böcker, foldrar, bönekort med mera. Fromma bönböcker finns det ingen ekonomisk vinst i, men förstås en annan vinst. Familjen Fredestad driver sitt företag med en stark idealitet och arbetar parallellt med annat för sin försörjning.
Cecilia, katolsk gudstjänstbok, Veritas.
Veritas förlag är ett handelsbolag som ägs av katolska kyrkan och därför finns inga siffror om omsättning och lönsamhet tillgängliga på nätet. Förlagets målsättning är ”att sprida kännedom om den katolska Kyrkans tro, lära och värderingar i det svenska samhället, samt vara en plattform för dessa idéer”. Man ger ut vissa röda böcker (Cecilia, påve- och biskopsdokument) och för övrigt katolsk andlig litteratur och kyrkohistoria. Spännande blir att se vad som menas med att vara en idéplattform.
Krisar kristna förlag? Ja, det verkar som om krisen är permanent, samtidigt som de människor som bär upp denna bransch är mycket besjälade av sitt uppdrag och på så sätt kompenserar med sitt stora engagemang – liksom i bokbranschen i stort. Därtill kommer ekonomiskt stöd från förlagens vänner i kyrkor och stiftelser.
Kjell Blückert 2019-03-02