Newman på Almedalen 2015 – Får en kristen ta plats i svensk samhällsdebatt?

IMG_3172Bedöms kristna röster i samhällsdebatten efter andra mer negativa måttstockar än såväl sekulära som andra religiösa företrädare? Vad beror detta i så fall på? Finns det ett behov av förändring och vad krävs för att denna ska äga rum? Dessa frågor diskuterades på Newmaninstitutets och Studieförbundet Bildas seminarium på Almedalen i dag, då ett 70-tal personer hade församlats i katolska kyrkans trädgård i Visby.

Thomas Idergard, jesuit och teologistuderande i London, agerade moderator och öppnade med frågan om religion gått från att vara privatsak till att bli en offentlig angelägenhet det senaste decenniet. Panelen höll med om att religiösa frågor tar mer plats i den offentliga debatten som förklaringsfaktor och komponent av det som händer i samhället, även om dessa religiösa frågeställningar ännu inte har haft så starkt inflytande i det rent politiska samtalet.

IMG_3164En viktig del i denna förändring är att diskursens utgångsläge har satts i fråga. Man kan inte längre utan vidare utgå från att alla är icke-religiösa och anta ett sekulärt default-läge, menade Heidi Avellan, politisk chefredaktör, Sydsvenska Dagbladet. Samtalsnormen tycks ha förskjutits och är fortfarande i rörelse. Det är tydligt att alla inte är nöjda med denna utveckling. Karin Pettersson, chefredaktör på Aftonbladet, menade att religionen fortfarande till stor del är en privatsak och hon önskar att det så ska förbli.

Idergard tog upp frågan om det inte finns en beröringsångest som riktar sig specifikt mot kristna. Finns en underliggande kristofobi i den svenska offentligheten? Är det okej att vara bekännande kristen i dagens Sverige? Till exempel uppstod det en mediediskussion i samband med Elisabeth Svantessons (M) statsrådsutnämning på grund av hennes tro.

Pettersson menade att detta inte alls stämmer: när det gäller fallet Svantesson blev hon inte kritiserad specifikt för att hon var kristen utan för hennes ståndpunkt i abortfrågan med grund i hennes tidigare engagemang i Ja till livet. Pettersson menade att detta är kontroversiellt i svensk offentlighet och att det därför är naturligt att det blir debatt kring det. Här måste man dock påpeka att den mediala debatten just syftade till att undvika en möjlig offentlig diskussion kring abort, en fråga som är viktig för många kristna och muslimer. Det mediala landskapet verkar vara partiskt mot vissa kontroversiella frågor som systematiskt utesluts ur debatten, frågor som många gånger kan betecknas som religiösa.

IMG_3168Elisabeth Sandlund, politisk redaktör, tidningen Dagen, menade att man ställer andra krav på kristna eftersom kristendomen betraktas som majoritetsreligion, trots att merparten av svenska folket inte längre kan betraktas som bekännande kristna. Idergard illustrerade med ett tankeexempel. Margot Wallström (S) sade i samband med sin kritik av Saudiarabien att denna inte var riktad mot islam. Om vi antar att Sveriges statsminister skulle kritisera Polens abortlagstiftning, skulle vi då få se en svensk försäkran om att detta naturligtvis inte innebär någon kritik av katolicismen?

Ulf Jonsson, jesuitpater och professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet, lyfte frågan om religionens återkomst genom att anknyta till den tyske filosofen Jürgen Habermas tänkande. Habermas menar att tesen om ett entydigt samband mellan modernisering och sekularisering inte stämmer och att vi lever i ett postsekulärt samhälle. Religionen kommer även i framtiden att spela en tilltagande roll i samhället som drivkraft och inspirationskälla.

Sandlund framhöll religionens roll som intellektuellt fundament, vilket ger den större tyngd. En kristen kan till exempel motivera etiska utgångspunkter som alla människors lika värde genom att hänvisa till Gud. Vi är alla lika mycket värda för att vi är skapade till Guds avbild. Likaså kristna grunda ett engagemang för miljön i att vi är skapade för att förvalta och ta hand om skapelsen, vilket är dagsaktuellt i samband med påvens senaste encyklika om miljön, Laudato si.

Mikael Schink 2015-06-29

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

IMG_3172Bedöms kristna röster i samhällsdebatten efter andra mer negativa måttstockar än såväl sekulära som andra religiösa företrädare? Vad beror detta i så fall på? Finns det ett behov av förändring och vad krävs för att denna ska äga rum? Dessa frågor diskuterades på Newmaninstitutets och Studieförbundet Bildas seminarium på Almedalen i dag, då ett 70-tal personer hade församlats i katolska kyrkans trädgård i Visby.

Thomas Idergard, jesuit och teologistuderande i London, agerade moderator och öppnade med frågan om religion gått från att vara privatsak till att bli en offentlig angelägenhet det senaste decenniet. Panelen höll med om att religiösa frågor tar mer plats i den offentliga debatten som förklaringsfaktor och komponent av det som händer i samhället, även om dessa religiösa frågeställningar ännu inte har haft så starkt inflytande i det rent politiska samtalet.

IMG_3164En viktig del i denna förändring är att diskursens utgångsläge har satts i fråga. Man kan inte längre utan vidare utgå från att alla är icke-religiösa och anta ett sekulärt default-läge, menade Heidi Avellan, politisk chefredaktör, Sydsvenska Dagbladet. Samtalsnormen tycks ha förskjutits och är fortfarande i rörelse. Det är tydligt att alla inte är nöjda med denna utveckling. Karin Pettersson, chefredaktör på Aftonbladet, menade att religionen fortfarande till stor del är en privatsak och hon önskar att det så ska förbli.

Idergard tog upp frågan om det inte finns en beröringsångest som riktar sig specifikt mot kristna. Finns en underliggande kristofobi i den svenska offentligheten? Är det okej att vara bekännande kristen i dagens Sverige? Till exempel uppstod det en mediediskussion i samband med Elisabeth Svantessons (M) statsrådsutnämning på grund av hennes tro.

Pettersson menade att detta inte alls stämmer: när det gäller fallet Svantesson blev hon inte kritiserad specifikt för att hon var kristen utan för hennes ståndpunkt i abortfrågan med grund i hennes tidigare engagemang i Ja till livet. Pettersson menade att detta är kontroversiellt i svensk offentlighet och att det därför är naturligt att det blir debatt kring det. Här måste man dock påpeka att den mediala debatten just syftade till att undvika en möjlig offentlig diskussion kring abort, en fråga som är viktig för många kristna och muslimer. Det mediala landskapet verkar vara partiskt mot vissa kontroversiella frågor som systematiskt utesluts ur debatten, frågor som många gånger kan betecknas som religiösa.

IMG_3168Elisabeth Sandlund, politisk redaktör, tidningen Dagen, menade att man ställer andra krav på kristna eftersom kristendomen betraktas som majoritetsreligion, trots att merparten av svenska folket inte längre kan betraktas som bekännande kristna. Idergard illustrerade med ett tankeexempel. Margot Wallström (S) sade i samband med sin kritik av Saudiarabien att denna inte var riktad mot islam. Om vi antar att Sveriges statsminister skulle kritisera Polens abortlagstiftning, skulle vi då få se en svensk försäkran om att detta naturligtvis inte innebär någon kritik av katolicismen?

Ulf Jonsson, jesuitpater och professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet, lyfte frågan om religionens återkomst genom att anknyta till den tyske filosofen Jürgen Habermas tänkande. Habermas menar att tesen om ett entydigt samband mellan modernisering och sekularisering inte stämmer och att vi lever i ett postsekulärt samhälle. Religionen kommer även i framtiden att spela en tilltagande roll i samhället som drivkraft och inspirationskälla.

Sandlund framhöll religionens roll som intellektuellt fundament, vilket ger den större tyngd. En kristen kan till exempel motivera etiska utgångspunkter som alla människors lika värde genom att hänvisa till Gud. Vi är alla lika mycket värda för att vi är skapade till Guds avbild. Likaså kristna grunda ett engagemang för miljön i att vi är skapade för att förvalta och ta hand om skapelsen, vilket är dagsaktuellt i samband med påvens senaste encyklika om miljön, Laudato si.

Mikael Schink 2015-06-29