Replik och slutreplik om Vasaminnet 2023


Replik av JOHAN BERGLUND

I Svenska Dagbladet slår vi ett slag för minnesåret 2023, då vi kan se tillbaka på 500 år av självständighet efter Gustav Vasas kungaval. Det är en milstolpe som förtjänar att uppmärksammas.

I en Signum-artikel kritiserar Magnus Nyman vårt initiativ. Nyman insinuerar något om att vår artikel skulle vara ”nationalistisk” men utan att ange på vilket sätt. Vi framhåller att minnesåret bör rymma både kritisk granskning och högtidlighållande. Nyman påstår grundlöst att vi beskriver en ”hjälte”. Det gör vi inte.

Påståendet att Sverige idag präglas av okritiskt hyllande av Gustav Vasa är ärligt talat befängt. Läs gärna Lars-Olof Larssons hyllade biografi. Eller besök vandringsutställningen Gustav Vasa talar ur skägget i Vadstena.

Vi har aldrig påstått att nedslåendet av Dackeupproret var berömvärt. Parentetiskt kan man ändå betvivla att Nils Dacke själv vid makten skulle uppfyllt moderna tiders krav på ett liberalt och upplyst styre.

Oavsett Gustav Vasas metoder går det inte att bortse från att han lade grunden för den självständighet vi fortfarande lever med. Vidare borde en så renommerad tidskrift som Signum känna till att det är Karl IX som driver igenom den strängt lutherska ortodoxin i Sverige.

Att odla vårt historiska och kulturella arv i all dess mångfald borde vara en angelägenhet även för Signum. Och katolska kyrkan har ett viktigt perspektiv att komma med. Självfallet ska alla sidor belysas under minnesåret. Men att ens lyfta idén tycks dessvärre vara att svära i kyrkan.

Johan Berglund 2021-05-22 

Slutreplik av MAGNUS NYMAN

Om jag har jag läst in för mycket i tidningstexten ”Engagera hela landet i firandet när Sverige fyller 500” (SvD 18/5) så beklagar jag, men det beror i så fall på ordval i uppropet.

”Vi firar”, sägs det, ”slutet på en lång period av krig”, men det självklara och välbekanta nämns inte – att krigen fortsätter i minst tvåhundra år. Sverige växer från Gustavs regeringstid och framåt till att successivt bli en militär stormakt, därtill alltmer monolitisk. Jag beskyller inte Gustav för att gilla det sena 1500-talets och tidiga 1600-talets hårda regimer, men grunden lades väl ändå genom arvkungadömets införande?

Mitt citat där den katolske prästen Hans Pauli suckar över grymheterna är från Gustav Vasas regeringstid. De tydliga katolska rösterna riskerade redan då att fängslas, mördas eller landsförvisas. Klostren avfolkas snabbt. Snart nog befinner sig fem biskopar och många andra lärde i landsflykt.

Jag tycker att det är förvirrande att i ett stycke där allt positivt som hände under Gustavs dagar framhålls ­– att där bland annat exemplifiera med att ”banden till Rom och det katolska Europa kapades.” I samma stycke målas för övrigt en bild av den förment mörka medeltiden upp (det ”oroliga 1400-talet”) i kontrast till den ljusa ”moderna tiden”. Att nationalstaten som byggs inkluderade Finland och exkluderade Sydsverige problematiseras inte i texten.

Kanske kunde det ha varit på plats att nämna hur Uppsala universitet och flertalet katedralskolor stängs eller lever på sparlåga under Gustavs regeringstid. Något intresse för inhemsk bildning eller kultur hade knappast kungen. Visst har vi fått ”en flora av färgrika berättelser om mannen i mitten av denna händelseutveckling ­– ett slags nationell skapelsemyt” och visst nämns i uppropet att en kritisk blick behövs men tiden, menar jag, är knapp och uppgiften måhända övermäktig – om man vill åstadkomma ett inkluderande och kritiskt granskande jubileum.

Till sist: Jag säger absolut inte nej till att uppmärksamma vår historia eller till att skåla för ett genomtänkt och genomförbart projekt.

Magnus Nyman 2021-05-22

Uppropet i Svenska Dagbladet den 18 maj ”Engagera hela landet i firandet av Vasa” finns här

Magnus Nymans opinionsinlägg på Signums hemsida den 19 maj ”Korka upp champagnen 2023?” finns här

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost


Replik av JOHAN BERGLUND

I Svenska Dagbladet slår vi ett slag för minnesåret 2023, då vi kan se tillbaka på 500 år av självständighet efter Gustav Vasas kungaval. Det är en milstolpe som förtjänar att uppmärksammas.

I en Signum-artikel kritiserar Magnus Nyman vårt initiativ. Nyman insinuerar något om att vår artikel skulle vara ”nationalistisk” men utan att ange på vilket sätt. Vi framhåller att minnesåret bör rymma både kritisk granskning och högtidlighållande. Nyman påstår grundlöst att vi beskriver en ”hjälte”. Det gör vi inte.

Påståendet att Sverige idag präglas av okritiskt hyllande av Gustav Vasa är ärligt talat befängt. Läs gärna Lars-Olof Larssons hyllade biografi. Eller besök vandringsutställningen Gustav Vasa talar ur skägget i Vadstena.

Vi har aldrig påstått att nedslåendet av Dackeupproret var berömvärt. Parentetiskt kan man ändå betvivla att Nils Dacke själv vid makten skulle uppfyllt moderna tiders krav på ett liberalt och upplyst styre.

Oavsett Gustav Vasas metoder går det inte att bortse från att han lade grunden för den självständighet vi fortfarande lever med. Vidare borde en så renommerad tidskrift som Signum känna till att det är Karl IX som driver igenom den strängt lutherska ortodoxin i Sverige.

Att odla vårt historiska och kulturella arv i all dess mångfald borde vara en angelägenhet även för Signum. Och katolska kyrkan har ett viktigt perspektiv att komma med. Självfallet ska alla sidor belysas under minnesåret. Men att ens lyfta idén tycks dessvärre vara att svära i kyrkan.

Johan Berglund 2021-05-22 

Slutreplik av MAGNUS NYMAN

Om jag har jag läst in för mycket i tidningstexten ”Engagera hela landet i firandet när Sverige fyller 500” (SvD 18/5) så beklagar jag, men det beror i så fall på ordval i uppropet.

”Vi firar”, sägs det, ”slutet på en lång period av krig”, men det självklara och välbekanta nämns inte – att krigen fortsätter i minst tvåhundra år. Sverige växer från Gustavs regeringstid och framåt till att successivt bli en militär stormakt, därtill alltmer monolitisk. Jag beskyller inte Gustav för att gilla det sena 1500-talets och tidiga 1600-talets hårda regimer, men grunden lades väl ändå genom arvkungadömets införande?

Mitt citat där den katolske prästen Hans Pauli suckar över grymheterna är från Gustav Vasas regeringstid. De tydliga katolska rösterna riskerade redan då att fängslas, mördas eller landsförvisas. Klostren avfolkas snabbt. Snart nog befinner sig fem biskopar och många andra lärde i landsflykt.

Jag tycker att det är förvirrande att i ett stycke där allt positivt som hände under Gustavs dagar framhålls ­– att där bland annat exemplifiera med att ”banden till Rom och det katolska Europa kapades.” I samma stycke målas för övrigt en bild av den förment mörka medeltiden upp (det ”oroliga 1400-talet”) i kontrast till den ljusa ”moderna tiden”. Att nationalstaten som byggs inkluderade Finland och exkluderade Sydsverige problematiseras inte i texten.

Kanske kunde det ha varit på plats att nämna hur Uppsala universitet och flertalet katedralskolor stängs eller lever på sparlåga under Gustavs regeringstid. Något intresse för inhemsk bildning eller kultur hade knappast kungen. Visst har vi fått ”en flora av färgrika berättelser om mannen i mitten av denna händelseutveckling ­– ett slags nationell skapelsemyt” och visst nämns i uppropet att en kritisk blick behövs men tiden, menar jag, är knapp och uppgiften måhända övermäktig – om man vill åstadkomma ett inkluderande och kritiskt granskande jubileum.

Till sist: Jag säger absolut inte nej till att uppmärksamma vår historia eller till att skåla för ett genomtänkt och genomförbart projekt.

Magnus Nyman 2021-05-22

Uppropet i Svenska Dagbladet den 18 maj ”Engagera hela landet i firandet av Vasa” finns här

Magnus Nymans opinionsinlägg på Signums hemsida den 19 maj ”Korka upp champagnen 2023?” finns här