Årets tredje nummer av Signum släpps i dag. Helt nytt från och med detta nummer är att man nu också kan köpa Signum som digitaltidning via nätet och ladda ner den i sin iPhone eller iPad. Här på vår hemsida får man ju gratis tillgång till ett litet urval av artiklarna i det aktuella numret, plus i stort sett alla artiklar som Signum har publicerat ända från starten 1975 fram till mitten av förra året. Men nu kan man alltså också skaffa Signum via nätet. Praktiskt om man ännu inte är prenumerant på papperstidningen, eller om man är på resa och har glömt kvar sitt exemplar av Signum hemma. Det går enkelt att ladda ner digitalversionen från nätet, via hemsidan wwww.qiozk.com . Kalaset kostar 28 kronor – att jämföra med det vanliga lösnummerpriset för papperstidningen, 55 kronor.
Den som laddar ner det nya numret från nätet kommer att upptäcka att det är späckat med intressant material. Själv vill jag gärna lyfta fram Thomas Idergards intervju med professor John Langan om religionens roll i amerikansk politik. Intervjun går särskilt in på den katolska kyrkans hållning till president Obama och vilken betydelse den kan spela inför presidentvalet i USA i höst.
I en annan artikel i senaste Signum beskriver Sveriges ambassadör i Vatikanen, Ulla Gudmundson, sina intryck från påvens besök på Kuba nyligen. Här får man en levande skildring och utvärdering av påvens besök från en som själv var på plats.
Bland de andra intressanta artiklarna i nya numret finner man också en om den numera legendariske amerikanske konstnären Andy Warhol, liksom även an artikel om den kontroversielle påven Pius XII. Den senare artikeln är skriven av kyrkohistorikern Joel Halldorf, som doktorerade i sitt ämne vid Uppsala universitet nu i tisdags. Grattis, Joel!
I ledartexten, Enhetens sakrament, reflekterar Anders Piltz och undertecknad om enhet och mångfald i den katolska kyrkan 50 år efter Andra Vatikankonciliets öppnande. Den nuvarande påven Benedictus XVI lägger ner stor energi på sina bemödanden om kyrkans enhet, exempelvis när det gäller relationerna till den ortodoxa kyrkan i Ryssland. På senare tid har frågan om relationerna till det traditionalistiska Piusbrödraskapet stått särskilt i fokus, liksom även de så kallade ordinariaten, som lanserades år 2009 som en möjlighet för större grupper av anglikanska kristna att tillsammans bli katoliker med bibehållande av vissa anglikanska traditioner. Även om den lösningen kan fungera väl i de större anglikanska sammanhangen med deras särskilda historiska betingelser, finns däremot inte förutsättningarna för att en sådan typ av struktur skulle kunna fungera i de små kyrkliga förhållandena här på våra breddgrader. Förverkligandet av kyrklig enhet får här lov att ske längs andra vägar.
Ulf Jonsson 2012-04-27