Påven Franciskus genomför inom kort en apostolisk resa till Budapest och Slovakien. Under tiden den 12–15 september kommer han att besöka fem städer med början i den ungerska huvudstaden, där han delar i avslutningsmässan för den 52:a internationella eukaristiska kongressen. Sedan fortsätter han till Slovakiens huvudstad Bratislava och besöker även de tre slovakiska städerna Košice, Prešov och Šaštin. Nedanstånde material ska fungera som bakgrund för besöket i Slovakien.
Av Slovakiens knappt 5,5 miljoner invånare är omkring tre fjärdedelar döpta katolskt. Två riter förekommer, 69 procent följer den latinska riten och 4 procent den bysantinska riten, alltså den med Rom förenade grekisk-katolska kyrkans rit. Runt 15 procent tillhör protestantiska kyrkor, bland dem många tillhöriga den ungerskspråkiga minoriteten.
Under den kommunistiska perioden var undertryckandet av kyrkorna i dåvarande Tjeckoslovakien särskilt brutalt. Talrika biskopar, präster och ordensmedlemmar fängslades och torterades. Efter kommunismens sammanbrott och den fredliga delningen av Tjeckoslovakien 1993 har den katolska kyrkan tydligt återhämtat sig, men står under starka krav på modernisering.
Det finns cirka 1 570 församlingar. Vatikanens statistiska årsbok redovisar nästan 3 000 stifts- och ordenspräster, samt 1 780 ordenssystrar och mer än 700 ordensbröder. I östra delen av landet bor många medlemmar tillhöriga den bysantinska riten, som mellan 1950 och ”Pragvåren” 1968 tvångsanslöts till den rysk-ortodoxa kyrkan av kommunistregimen. Antalet präster har sedan kommunismens kollaps ökat starkt och antalet troende är omkring 230 000. Mellan Slovakien och den Heliga stolen har slutits folkrättsliga fördrag som reglerar kyrkans roll i samhället, samt i den militära själavården. Kyrkan driver omkring 150 skolor, däribland två högskolor: det katolska universitetet i Ruzomberok och Kyrillos- och Methodiusuniversitetet i Trnava.
Enligt en nyordning av Vatikanen 2008 är kyrkan i hela landet indelad i elva jurisdiktioner. Av dess är tre, metropolitdömet Presov och eparkierna Kosice och Bratislava, tillhöriga den bysantinska riten, därtill kommer ett exilstift i Kanada. Upprättandet av eparkin Bratislava medförde en flyttning av människor från östra Slovakien mot den ekonomiskt mera utvecklade västra delen av landet. Ledare för det grekisk-katolska hierarkirådet är ärkebiskopen och metropoliten Jan Babjak (67). Den av påven Franciskus utnämnde eparken av Kosic, Cyril Vasin, har titeln ärkebiskop, enär han tidigare var sekreterare i kongregationen för östkyrkorna i Vatikanen.
Den latinska kyrkan i Slovakien består av åtta stift i två kyrkoprovinser, en västlig och en östlig. Till den västslovakiska provinsen hör ärkestiften Bratislava och Trnava, samt stiften Nitra, Zilina och Banska Bystrica. Metropolit är ärkebiskopen av Bratisalva, Stanislav Zvolensky (62). Biskopen av Trnava, Jan Orosch (68) innehar ämbetstiteln ärkebiskop enbart av historiska skäl, ett unikt fall. Till den östslovakiska provinsen hör ärkestiftet Kosice, samt stiften Spis och Roznav av Kosice. Metropolit är för närvarande Bernard Bober (70).
Sedan 2003 är ”Ordinariatet för försvaret och de beväpnade enheterna”, som ansvarar för själavården för katolikerna av båda riter inom armén, polisen och fångvården, företrädda i biskopskonferensen. Biskoparna i båda kyrkorna bildar tillsammans den katolska biskopskonferensen i Slovakien. Ordförande är för närvarande ärkebiskop Zvolensky av Bratislava. Ställföreträdare är ärkebiskop Bober av Kosice, generalsekreterare är biskopen av Banska Bystra, Marian Chovanec (63).
Världskyrkans äldsta kardinal, Jozef Tomko (97), härstammar från Slovakien och ledde mellan 1985 och 2001 kongregationen för evangelisation i Vatikanen.
Kathpress 2021-08-25
Detta är en nyhetstext.
Den som vill veta mera om Slovakien och skilsmässan från Tjeckien rekommenderas att läsa före detta ambassadören Ingmar Karlssons bok Det omaka paret – Tjeckernas och slovakernas historia, Historiska media, Lund 2019. Översättarens anmärkning.
Läs även artikeln ”Nationalism, sekterism och frigörande fängelser” av Tomáš Halík i Signum nr 5/2021, s. 13–18. Artikeln behandlar främst Tjeckien, men även Slovakien som fram till 1993 ingick i Tjeckoslovakien.